Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ligtvis en lång, något koppärrig herre, som kallas
auditör eller häradshöfding, utgör sjelfva själen, såsom
den der spelar första fiolen. Det är en gentil herre
med en stor blixtrande karniolring på sitt pek- och
en liten trådfin dito på sitt lillfinger; på bröstet lyser
en stor kråsnål, hvari några röda hårflätor äro
förvarade till minne af häradshöfdingens mamseller
systrar ; den svarta bonjouren är fodrad der framtill med
rutigt sidentyg, men längre bort, så långt in på skörten,
der aningens område börjas, är fodret af engelskt skinn
eller svart foderlärft. Häradshöfdingen är för öfrigt
en stor musikkännare, och bor hos en gammal fru,
som tidigt om morgnarne väckes af häradshöfdingens
fiol, som harklar med Rohdes polonais eller variationer;
det är ett dyrbart instrument med en af komfoniidam
formerad hvit nattkappa på buken, och med en rand,
som delar ryggen i tvenne lika hälfter, ett ypperligt
instrument med den mest klingande ton, hvilket deri
gamla frun också erfarit. Andra fiolen är vanligen
en gammal litterat rådman, som står under toffel
derhemma och flyr i musikens armar, då hustruns toner
blifva alltför brummande. Det är för öfrigt en liten
gråhårig herre, som svettas då han spelar, och som
således exeqverar något riktigt svårt då han har
förkylt sig och behöfver fläderté; den lilla mannen ser
alldeles förtviflad ut, då han griper i sina strängars
guld och pinar den stackars fiolen till klagorop. Alten
deremot bor vid tullen och är engagerad vid tullstaten,
dock likväl i den fredliga genren, emedan han ej gör
beslag, utan blott tecknar på respass och persedlar;
och basen är ej allenast amatör, som de öfriga herrarne,
utan organist i staden, en man af yrket, med fingrar
så starka som skrufvar; det är en temligen tjock,
flintskallig man med en morgonrodnad utbredd öfver näsan
och kinderna något lika en kolorerad karta, en karta
en relief.
Så formeras nu en qvartett, och dertill kommer
en hel skara extra ordinarier, bestående af bokhållare,
som blåsa flöjt och spela fiol, samt en inspektor från
landet, som blåser valdhorn. En gång om året
uppföres en konsert till förmån för stadens pauvres
hon-teux, hvarvid inkomsten, då kostnaden för ljus och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
