- Project Runeberg -  Guvernanten /
139

(1892) [MARC] Author: Carl Anton Wetterbergh
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

beviset låg inom dem; det blef med ett ord en
uppfostran, grundad på idel trosartiklar, ända från
religionens sanningar ned till sättet att sticka strumpor med
krok — så trodde man och så stickade man hos fru
Gregorius; detta blef en regel för hela lefnaden.

Mamsell Åkerlind besökte ofta skolan, hon blef
vän med gumman Gregorius, fastän deras bildning och
deras verldserfarenhet voro skilda af ett stort svalg,
men de älskade hvarandra detta oaktadt, utan
missaktning och utan afund.

En vår, sedan Lotta i tre år bott i staden,
sjuk-nade den gamla gumman Gregorius; hennes lön var
beräknad för en menniska med stark helsa, men ej för
den sjukliga, och om ej mamsell Åkerlind varit, hade
hon försmäktat i elände. Kommerserådet Knööls gjorde
ett stort kalas; hundra personer bevistade den stora
festen, då den så kallade lilla Amy, nu en fem och
tjuguårig flicka, förlofvades med en liten baron
Wim-pelstorm från Stockholm, en man, som för sin helsas
skull rest utrikes och nyttjat baden, och som
återkommit mager och utlefvad, för att inträda i det heliga
äkta ståndet och njuta af den husliga sällheten med
en maka, som framför allt älskade baler och
namns-dagsfester, och som fann sig generad af barnungar,
och som log försmädligt, då hon såg man och hustru
dansa med hvarandra. Men kommerserådet föll ej på
den idén att skicka litet soppa till gumman Gregorius;
man blott talade om henne i societeten, att det var en
beskedlig gumma och ganska fattig, men man tänkte
ej på att hjelpa den beskedliga gumman. Den enda,
som föll på denna tanke, var mamsell Åkerlind, den
besynnerliga rika mamsellen, som, då man i
fruntim-mers-cirkeln förehade de mest intressanta saker
angående stadens händelser eller till och med om
hvilken drägt, som nu brukades i Stockholm, ofta var
liksom frånvarande och ej hade hört ett enda ord om
puffärmar och snibblif eller negligéer och blommor,
hvilket man med mycken möda sökt förtydliga för
henne. Den besynnerliga mamsell Åkerlind var äfven
i detta fall så besynnerlig, att hon skötte gumman
Gregorius på hennes dödsläger, att hon nästan flyttade
till henne, att hon skötte hennes befattning och under-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 13:08:22 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/oadamguv/0139.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free