- Project Runeberg -  Samlade skrifter / 1. Genremålningar /
49

(1869-74) [MARC] Author: Carl Anton Wetterbergh
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - IV. En lustresa

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

och återkommit för att hviska, blef måltiden färdig och vi inträdde
par om par, farbror Bengt och min hustru, jag och gamla hennes
nåd, och löjtnant Axel och hans svägerska, i matsalen, der ett
väldigt bord stod dukadt. Der vankades skurna och insaltade bönor,
stufvade med tunn sås, spickefläsk och derofvanpå sur mjölk och
plättar, — en ganska god måltid för oss, som voro besatt
hung-riga. Sträxt efter maten anvistes oss vårt rum på öfra botten,
med en lifsfarlig passage öfver vinden med sitt lösa brädgolf, som
guppade och skramlade för hvarje steg, och sitt absoluta mörker.
Utsigten från fönstret var inåt en hönsgård; fönstret stod öppet,
då vi kommo, och rummet var fullt af mygg. S&lunda var det
slut på den dagen.

Klockan ungefär tu på natten väcktes jag ur min sent, i
trots af myggen, iråkade sömn af åtskilliga galande tuppar; snart
stack solen något på och hela det befjädrade folket vaknade till
ett nytt kacklande lif. Hönskreaturen läto höra sina behagliga
modulationer, och emellan några gäss och ankor uppstod en dispyt,
alldeles såsom emellan stora och lilla flottan, och som slutades så,
att lilla flottan fiek seger, emedan den stora var för tungrodd.
Jag steg upp, klädde mig och gick ut. Jag träffade straxt farbror
Bengt, hvilken nu som bäst var nere i ladugården och såg hur
man lagade en hövagn för den tillämnade slottern. Sedan jag hade
gått och spankulerat fram och åter i den lilla trädgården, fått se
en mängd daggmaskar, som långsamt återkröpo ner i jorden, och
en och annan hvit kålfjäril, som fladdrade öfver potatislandet, kom
en piga springande och sade: »han skall komma in och dricka
kaffe.» Hela familjen samlades nu i salen, utom löjtnant Axel,
som ännu sof. «Om bror vill», sade farbror Bengt, «så gå vi ut
på förmiddagen och se oss om litet.» Sagdt och gjordt; efter
slu-tadt kaffe gingo v4, med kaptenen i« sällskap. Det bar af ut på
sädesgärdet. »Bror ser att jorden är väl arbetad», sade gubben
och petade i en lerkoka; »bror må tro, att här var sten; jag har
endast ur detta gärdet kört öfver 800 lass, utom jordfasta, som
jag bränt bort. Om bror kommer med hitåt, skall bror få se
något.» Yi vandrade af öfver den ojémna åkren ett långt stycke.
Ändtligen stannade gubben; «se här är en backknöl, det är ju
remarkabelt, att här, midt i leråkren, är en sandplätt; om vi gå
omkring honom litet (vi gingo), så skall bror få se, att han inte är

C. A. Wetterberghs Samlade Skrifter. ^

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Nov 21 02:18:59 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/oadamsaml/1/0054.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free