- Project Runeberg -  Samlade skrifter / 1. Genremålningar /
148

(1869-74) [MARC] Author: Carl Anton Wetterbergh
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

uppfödas inne och tuktas till stillhet och hvad man kallar seder.

— Jag vet ej andra seder, passande för barnet, än dem, som roa
det, som bidraga till dess harmoniska utveckling, både till kropp
och själ: således glädje, lek och lärdom, om hvartannat. Den tid
kommer nog, då barndomens fröjder ej mera äro till för oss. —
Deremot var Anna en «dugtig unge», och,glad som’ ett vinterny,
fastän hon ej fått vanan att sköta om sin paryr. Sannt var väl,
att mormor" hvarenda morgon skurade henne ren och blank i det
glada, sorgfria ansigtet, att det ljusa håret ordentligen kammades
bakom öronen, men det varade icke heller länge, förrän lockarne
tarfva^e att strykas bort med de knubbiga händerna, hvilken sorts
putsning dock ej oftare företogs, än då håret hindrade den fria
utsigten. Deremot var lilla fröken hela dagen putsad och fin och
så aktsam och noga.

Barnen trifdes väl tillsammans ända till dess en oförutsedd
händelse förstörde deras frid och skiljde dem åt.

Det fanns nemligen en gammal onkel i familjen, han kallades
vanligen blott för onkel Gabriel, det var en god, känslig
menniska, med sinne för det sköna och ädla, så i natur som konst —
med ett ord, en besynnerlig menniska, som dock fick tillåtelse att
vara besynnerlig, derföre att han var mäkta rik och egde några
gods i Skåne. Onkel Gabriel var ogift; ty, bland andra
besynnerligheter, hade han äfven den, att han blott varit kär en gäng —
och då den spekulationen slog felt, blef han det ej flera gånger —
han var således ännu, vid sjuttio års ålder, en gammal ungkarl,
den besynnerlige onkel Gabriel.

En vacker dag kom den lille gentile mannen, som jag förut
omtalat, upp till friherrns och berättade med brådska, att onkel
Gabriel kommit till staden, men att han tagit in på ett värdshus.
Friherrinnan smålog sötsurt: Onkel Gabriel har alltid varit
besynnerlig; och då han har slägt i staden, skulle detta förefalla
förunderligt, om han vore en annan, än han är. Kära Gyllenpil, du
måste skynda till honom.

Baron Gyllenpil var. en passiv och mycket beskedlig man,
och »ådfrågades sällan i husets affarer, hvaremot han alltid, då
det be«öfflegÄ fick agera herre i huset och inleda representationen.
Foröfngt gvarfvade han ganska bra, spelade något fortepiano, läste
fransyska romaner ocj var konstkännare; med ett ord, han var en

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Nov 21 02:18:59 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/oadamsaml/1/0153.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free