Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
eld eller kindens rundning — den enkla negligén slöt sig noga kring
ett ansigte, som ännu bar stämpeln af liflighet och en viss
anstrykning af svärmeri.
Pappa Hjertner var en menniska, hvars hela själ afspeglade
sig i hans ansigte — hon gör så alltid der hon har väldet; det var
således ingenting oväntadt för honom, då hans hustru frågade
honom: «Du ser så hemlighetsfull ut, käre Hjertner, hvad har du nu
i sinnet, min gubbe?»
I familjelifvet, det verkliga nemligen, och ej i det blott sken*
bara, blir hvarje medlem en fysionomist. Pappa ser sin hustrus
tanka, utan att hon uttalar den; hon ser blott på hans panna eller
på hans sätt att pusta ut tobaksröken då han har sin pipa; —
barnen se lika säkert, som Lavater skulle gjort det, när rätta
stunden är inne att bedja om något — «jag ser på pappas ögon att
han icke säger nej», hviska de små — och nästan aldrig slår
deras spådom fel. Betta sker genom ett slags sammangjutning
af hela familjens erfarenhet och observation, utgör hvad man skulle
kunna kalla familjens själ, det medium, i hvilket alla dess
medlemmars minnen, hopp, fröjder och sorger lefva och röra sig..
Prostinnans gissning var alldeles riktig, men prosten hade nu
en gång föresatt sig att vara sluten, fastän hans min och en viss
dragning kring munnen sqvallrade om, att han hade någonting
riktigt roligt att berätta; han såg så der småslug ut, och blåste
tobaksröken ur sin pipa i en viss takt, då och då fångande en ring
med handen.
«Nej, mamma lilla, det är, ingenting, det är ingenting; men
mins du hvilken dag det är i dag?»
«Det är den 18 Januari, tror jag», svarade frun; «men hvad
då, min gubbe?»
«Åh just ingenting, men i dag är det jemt trettiotvå år sedan
jag blef bjuden till salig baronen, mins du det; mins du, min
gumma, huru ond han blef då jag yttrade, att Gustaf ej borde bli
betjent, huru ond han vidare blef då jag sade orsaken, hvarför
betjenter merendels voro odugliga — han drog fram sin Östergren,
han som sedan blef kypare, som ett exempel af ett helgon till
betjent.»
«Ja, käre Hjertner, visst mins jag allt det der», sade frun
litet otålig öfver sin hemlighetsfulle man.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
