Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Vi voro begge unga och begrepo ej en stafvelse om det fina
i politiken; vi visste till och med icke att man genom att låta
folket ändamålslöst uppoffras på slagfältet, genom att låta
tusentals af landets ungdom försmäkta i elände och sjukdom, genom att
ställa nationen på branten af sin undergång, kunde åvägabringa en
revolution af det slaget, som sedan i tal och skrift kallas en
»lycklig händelse», en »regementsförändring utan blodsutgjutelse».
Bet var folket som trädde emellan med vanmäktiga patriotiska
uppoffringar; det är en af den nyare tidens tecken, att folket
handlar energiskt då embetsmännen hvila sig. Bet var ej så
fordom; kanske 1808 års krig var det första tillfälle, då folket visade
sig hafva en egen tanka och mod till uppoffringar. Belöningen
var ett hån, men det var också första försöket från nationens sida
att hjelpa sig sjelf, och det kom att göras just i en sak som var
ohjelplig.
Några dagar derefter afseglade min nya vän på ett
köpmans-fartyg. Seglen spändes, en vänlig vind smekte vimplarne och snart
flög fartyget ur sigte.
Werner utmärkte sig i de många små träffningame, som de
tappra Finname lemnade Ryssarne; det var en nation i vapen mot
en armé, en otämjd naturkraft som kämpade med konsten. Men
småningom segrade den sednare, ringen blef allt trängre och trängre,
de tappra skarorna allt mera fåtaliga; fienden hånlog och folket
skar tänderna i raseri öfver sin svaghet
Werner hade troget kämpat för den heliga saken; han kunde
det gerna, han hade intet att hoppas; han var visst ingen
roman-hjelte, men han var i den ställning, att han lika gerna föll för en
kula, som han lefde ett glädjelöst lif. Han sökte således, som man
säger, döden. Bet är en vanlig romanfras; äfven jag vill använda
den, emedan den passar för tillfället. Men han fann ej en ärofull
död som han hoppats, utan fick kaptenstitel, som han icke sökt
Bet var i slutet af Oktober — förut var ingenting i
ordning, det hör till det krigets historia — det var i slutet af Oktober
och kapten Werner beordrades, att med hundra man återvända
hem. I en liten bugt, ej långt ifrån Raumo, låg en liten
coop-vardieskuta och vaggade på vågorna. Bet bukiga skråfvet, som
låg djupt nedsjunket i vattnet, de söndriga vantema, de grå,
lap-piga seglen, allt visade att fartyget lutade mot sin ålderdom; det
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
