Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
måste stå i proportion. Af hunger kommer den numera utdömda
sentimentaliteten, och satiren, det försmädligaste af allt, kommer
sig frän tunna och bärslitna kläder; fryser man, blir man förargad
på hela verlden och sitter der och hittar på spektakeL
Jag hade just dessa funderingar för mig, och ämnade att sätta
dem på pappér, eller «nedskrifva», som det heter nu för tiden, då
jag fick höra liksom ett pustande i trapporna; men jag fastade
ingen uppmärksamhet derpå, emedan har uppe äro många boningar
och smyghål, dit en menniska kan förfoga sig. Nog af, jag satt
trankil och tänkte, jag, då det knackade på dörren. Jag blef något
förargad, ty jag trodde att någon tog miste om vägen, stod upp
och öppnade.
<& hvad ärende?» sade jag till den kommånde. En liten
gen-til herre i svart bonjour steg in.
«Ber tusen gånger om förlåtelse», sade han smilande och
fastade en. genomträngande blick på mitt ansigte — den stod jag ut
med och sedan på mina kläder — denna blick tålde jag med
filosofiskt lugn och tänkte: det tillhör endast medelmåttan att ha
fin klädesbonjour; den sanna förtjensten trifves bäst i en snäf
kam-lottekappa. En sådan är nemligen min habit så väl hemma som
borta — hon är så att säga min, yttre menniska. Jag kallar
henne också beständigt for Semper Idem, oaktadt tidens tand
gjort sina märken — men nog om del Den lille mannen
betraktade mig mycket noga och frågade slutligen; «Ser jag för mig herr
sektor PfefferkornP»
«Till er tjenst», svarade jag med en lätt och behagfull böjmng
på hufvudet
^Förlåt, herr sekreterare», fortfor han, «Ni är ju författare ?
eller hur? ni skrifver ju vers?»
crTill er tjenst», sade jag och tänkte: pass på att den der
gynnaren är en älskare, som icke har koncepter, men väl
kontanter; pass på, att den der gynnaren vill hafva någo» granlåt åt sin
ftstmö, »Till er tjenst», upprepade jag. «Var god oeh sitt.»
«Min henre», återtog den främmande, våt det ieke; ni» son skrifvit
«Den spruckna lyran», som vann så myckdt tycke tod publiken?»
«Jor visserligen^ meb inte annat jag vet» blef hela upplagan
makulerad; emedan ingen köpte den» derföre att man i Dagligt
Allehanda gjorde spektakel af den ooh sade att den inte dugde.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
