Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - En tiggarefamilj
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
•Stackars min pulla», sade fadren, <nnte skall jag supa upp
din lycka. — Ja, mor, jag lofvar och håller det, vet du; i dag
har jag ej supit mer än sju supar, och alltihop innan brefvet kom;
sedan det kom, var jag for glad att smaka bränvin. — För si»,
fortfor hao, «nu hade jag något att lita på, förut var det nästan
detsamma om det var litet mer eller mindre uselt med oss. När
barnen skola gå trasiga och med lappar och elände, faller det sig
ej så noga om der finnes ett hål mer eller mindre på kläderna
— ja, förbanna mig, är det icke då mycket bättre att vara
half-naken än att vara blott litet trasig, ty då man är en tiggare,
skall man se ut som en tiggare; — hvart stånd har sin uniform,
och den ende, som beständigt är paradklädd, är trashanken.»
«Men nu skall det bli ett annat lif, Glan9», sade hu9trun, «nu
skola vi taga opp oss igen och ha snyggt och rent omkring oss,
och bo i en bättre- stuga och kläda våra barn bättre, så att de
kunna komma ut i tjenst, och du skall få se att det kanske går
bra med oss. Gud vet ändå hur det går med Olle, som redan är
så gammal, * att han förstår godt och ondt, och som aldrig i tid
fått lära sig något; det är allt ett fel att vi inte lagat så, att
han fått lära något, stackars gosse.»
«FelP» inföll mannen. «Ja, visst är det ett fel, men också
förbannadt litet, om den, som i sjönöd sjelf måste anstränga alla
sina krafter för att ej gå till botten, icke tar en annan
olyckskamrat i släptåg. Ser du, det var med knapp nöd, jag och du
kunde lifnära oss sjelfva, — hvad var då att göraP Jo, låta
pojken tigga; ty eljest svälte han ihjel. Och när skulle han tigga?
Jo, hela dagen, ty det faller inte folk in att vara barmhertiga just
på förmiddagen, — och så gick dag ut och dag in, utan att han
lärde något. Nej, mor, det är klart, att om hela dagen går åt
blott för att vi skola kunna hänga med här i lifvet, så blir ingen
tid öfrig att lära något. Den, som har tid att lära, är redan
rikare än vi varit.»
«Åh ja, du kan ha rätt nog», suckade hustrun.
«Det är, förbanna mig, roligt att höra på patron och presten:
«ni skall ge era barn en kristlig uppfostran till flit och ordning»,
heter det, och så skall fadren vara borta natt och dag i ett
bränneri, utan att supa, och dessutom uppfostra pojkarne, när han
aldrig ser dem, och modren skall hinna med att undervisa, när hon
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
