- Project Runeberg -  Samlade skrifter / 3. Penningar och Arbete /
21

(1869-74) [MARC] Author: Carl Anton Wetterbergh
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - En tiggarefamilj

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

knappt har tid att vara hemma öfver natten; jo, vackert! — Bikt
folk, mor, kfcn ej begripa hur den fattige har det, utan tror att
allting ligger* på hyllan. Det var en gång en herre, som jag
råkade, och han frågade mig, om jag hade hvad jag behöfde. Åh
ja, svarade jag. «Kan ni aflägga något om åretP» sporde han.
Aflägga? frågade jag, hvad är det? Han blef förundrad och sade
slutligen: «du måtte väl ändå kunna aflägga tio riksdaler, det är
ju en lapprisummaP» Ja, for honom, ja, men för mig är hon
alldeles omöjlig att få, om jag ej vill stjäla.»

Aldrig hade arbetskarlen Glans varit så glad, som nu, då
han på en gång blifvit en oberoende man; han klädde sig också
så snyggt han kunde, och för första gången på flera år blef han
putsad och borstad af sin hustru. Efter denna förnyelse anträdde
han påföljande morgon — det var en söndag — sin vandring till
patron för att vidtala honom om arfvet och rådgöra om hvar och
hur det skulle placeras; ty med den der idéen om räntan och att
han i hela sin lifstid kunde fortfara att vara oberoende och i
väl-måga, hvilket ej förut fallit honom in, hade dock, så snart hans
hustru väckte frågan derom, uppgått liksom ett ljus för hans
förstånd. Han gick således till patron, hans steg på gatan voro
fastare och säkrare än förut, hans ansigte hade redan antagit
något af denna beskyddaremin, som den, hvilken Gud gifvit guld,
alltid så mästerligt förstår antaga; ett drag af öfverlägsenhet
syntes på Glansens rödmasiga ansigte; ty medvetandet af tre tusen
riksdaler är för en dylik lika stort, som då en Botschild tänker på
100,000 pund, eller lika ljuft, som för en yngling, då han nyss
fått ja af sin flicka.

*


<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 13:09:02 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/oadamsaml/3/0026.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free