Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Patron
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Oaktadt henneB afund var det likväl en röst inom henne som
sade att hon borde synas intimt lierad med generalskan; hon hade
rang och anseende och derföre m&ste patronessan långt ifrån att
lita påskina någon ovänskap med generalens, tvärtom, så myoket
som möjligt, söka visa sig i parallel med ortens förnämsta
herrskaper. Hon stannade derföre på kyrktrappan och sade, då
generalskan kom:
«Åb, var det ni, min nådiga generalska t Ack, Fänger och
jag sutto hela vägen just fördjupade i samtal om hvem som kunde
vara orsaken att generalskan Gyllenklo ej på så länge gjort staden
den äran. Camelian blommar nu som bäst och i trädgården stå
våra dahlier i full fägring — ack hvad «prinsen regenten» är
vacker, mörkröd med hvita flammor, fullt utbildad — generalskan är
väl så nådig Pä
Generalskan, en ung anspråkslös qvinna, tackade för
patro-nessans godhet.
«Får jag ej erbjuda min bänk?» frågade patronessan när de
inträdde, och så gingo de bägge damerna uppför stora gången
och intogo sin plats i bänken näst altaret, den dyraste i hela
kyrkan.
»Ser du mor», hviskade Glans till sin hustru, der de stodo i
en gömma bakom en pelare, «ser du, hur patronessan svänger på
sig — må tro hvad hon är stor i själen, då hon går ihop med
generalskan, det var annat än då hon helt simpelt var
procentar-mårtens dotter; då var hon så legom, fast hon var rik som
ett troll.»
Presten predikade om dem, som Gud välsignat med egodelar
och som illa använda dem och förslösa dem. Både patron och
den föryngrade arbetskarlen Glans togo åt sig prestens ord, men
blott den ene gret, och det var Glans, som nu föresatte sig att
undfly frestelsen o<jh lefva stilla och indraget; patronessan kastade
då och då en förstulen hvass blick på pastorn, som crmålade ut
hederligt folk» på predikstolen, då han omtalade hjertlösheten hop
många af dem, som voro i stånd att göra godt, men ej gjorde
det. Emellertid kom han snart att, genom en allusion på
kol-lektens ändamål, nämna den ädla och kraftfulla viljan, det
upphöjda, uppoffrande sinnelaget hos en familj, som varit outtröttlig
for flickskolans bildande — och detta var så skenbai^gen menadt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
