Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ett hemlif
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
tillsamman; herre Gud, en moders kärlek är en ingifvelse fr&n
himlen.»
«Ah ja, Skarpmesser, ett sä ljuft förhållaäde som mellan
moder och barn finnes ej i något annat; Gud skall veta att jag
älskar min Fänger outsägligt mycket, ty han är en redlig, en aktad
och god man — ja, jag må visst vara tacksam mot Gud, som
gifvit mig en sådan man — alltid öm och innerlig — välgörande
mot alla och religiös — ja, kära Skarpmesser, hvarenda morgon
och afton faller han på sina bara knän ned bredvid sängen och
ödmjukar sig för Gud, som så underligen hulpit honom till
välmåga, och .då ber han för mig och för gossen också; men min
Adolf är mig ändå närmare, jag har burit honom under mitt
hjerta.»
«Ja, min Gud, det måste väl ingen tvifla på patrons djupa
religiositet», sade mamsellen, «hela staden talar med en mun om
den vackra flickskolan, der fattigmans barn uppfostras till
dug-liga pigor, och nu har jag hört åtskilligt om det underbart vackra
altartäcket, som man säger att frun sjelf har broderat.»
(Jaså, man säger det?»
«Ja», fortfor mamselln, «och jag aktar mig väl att säga annat,
utan talar till och med om att patronessan suttit hela nätter uppe
på detta arbete.»
«Ja, kära Skarpmesser», sade frun med en mine af förnam
förlägenhet, «om ej just stingen äro gjorda af mig, så har jag
uppkastat idéen, och det är mycket nog, och bestått hvad den
kostar, och det är mera.
«Den der stackarn deruppe i Stockholm som sydde den fick
hela tjugufem riksdalerna för endast arbetet, och Gud vet om hon
arbetade fulla sex veckor på alltihop; hon ville ha mera — ty
sådant folk äro, aldrig nöjda; men till all lycka hade hon sytt en
ranka ej precist sådan som ritningen, och jag sade: lilla mamsell,
är hon inte nöjd, så var god ge mig igen sammetet och guldet och
behåll sin altarprydnad, som hon skämt bort — då blef hon rädd
och tog sina tjugufem riksdaler.»
•Ja, sådant folk är alldeles oförskämdt i sina fordringar»,
yttrade mamsell Skarpmesser, «sådana äro de alla. — Aldrig hör
jag annat än klagomål utaf folket — och det skall Gud veta,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
