Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Farbror i Ostindien
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
«Men — hvad mera?» frågade Betty.
«Åh jo, jag höll på att säga att det var en flicka, som jag
inte är slägt med, som jag höll ännu mera af.»
«Hvem var det P» återtog Betty att fråga — «du kan gerna
säga mig, din syster Augusta, allt hvad du tänker.»
«Hm — åh ja, hvarför inte, det var min lärare rektor Hults
dotter — jag vet ej hur det kom sig, jag höll af henne derföre
att hon var hans dotter och honom för det att han var hennes
far. — Anna är inte just vacker, men det var ändå något hos
henne, något oförvanskligt skönt, som jag höll af, liksom en
konstkännare, som blir förtjust af en bild, icke for dess skönhet, utan
for dess sanning. Det fanns någonting så sannt alltigenom hos
henne, något så rent och heligt och klart, att jag höll af henne
lika mycket som Augusta. Men vi jskola ej tala derom — Gud
vet när jag råkar dem alla.»
«Men du har ju en syster här», hviskade Betty och klappade
ynglingen på den glödande kinden — «du får ej bli hemsjuk som
pappa — lofva mig det.»
«Nej, Betty, så länge du vill vara min syster, skall jag
trifvas», försäkrade Berndt och klappade det vackra barnet p& det
lockiga hufvudet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
