- Project Runeberg -  Samlade skrifter / 3. Penningar och Arbete /
115

(1869-74) [MARC] Author: Carl Anton Wetterbergh
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

«Åh ja», inföll öfverstelöjtnanten, »folket pratar alltid,
isynnerhet då en menniska vill hålla sig oppe; dessutom angår det
ingen hur Fänger ställer sina enskilda affärer, och visst har jag
också hört hvaijehanda — men, mina herrar, Fängerska huset är
det mest liberala och gästfria i hela staden; det är ej möjligt att
komma dit in, hvarken for- eller eftermiddag, utan att få smaka
något extra fint — ooh ännu aldrig har jag betalt någon räkning
utan att en liten frukost varit färdig — med vin och allt hvad
man vill önska. Bet är en galant menniska, den der mamsell
Skarpmesser; men så har hon också att ta utaf.»

«Det vore verklig skada», återtog assessorn långsamt och
hvä-sande som vanligt, adet vore skada för staden, om Fängers affärer
verkligen voro på fall — men jag hoppas det bästa; känner jag
Fänger rätt, s( reder han sig förunderligen och — oss emellan»,
tilläde han med en rosslig hviskning — «det blir troligen tyskarne
och engelsmännen som slutligen få betala laget.»

«Den der utländska handeln ruinerar oss till slut), suckade
prosten, som var en stor patriot och som vid riksdagen ingifvit
en motion om nödvändigheten af ett kaffeförbud för att återställa
handelsbalancen, åtföljd, som naturligt är, af sex «namnkunniga»
läkares intyg om att kaffe vore ett gift, och att ett fullkomligt
lika smakligt ooh i högsta grad helsosamt kaffe kunde kokas på
rostade terningar af potatis, scorsonera, eller hvilket annat otyg
som helst, blott det växt i svensk jord.

Men riksens ständer hade icke varit patriotiska nog, så att
motionen förföll och vårt dyrbara stångjern, nu som förr, kokades
opp i fruarnes alltslukande kaffepannor.

«Pjro8ten har alldeles rätt», anmärkte öfverstelöjtnanten, «den
förbannade utlänningen suger ut vårt fattiga land, med sina
fabrikater och sina öfrerflödsartiklar; det är verkligen synd ooh skam
att våra egna näringar måste ligga under för den utländska
konkurrensen och att man ej ger dem nog skydd — man kan ej,
annat än tacka en och hvar, som ifrar för den inhemska näringsfliten
och de inhemska alstren — mina herrar, vi dricka ingenting, det
är veritabel batavia-arrak. Fänger har förskrifvit den för sin egen
räkning, men af vänskap lemnade han mig ett litet parti — ej
mer än hundra buteljer kunde jag dock få — och om Fänger går
under, blir det omöjligt att mera få sådan vara. —■ Hurudan är

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 13:09:02 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/oadamsaml/3/0120.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free