Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
cJa, min bästa Stefanie, man m&ste vara försigtig om helsan»,
sade Thorsten allvarsamt.
cBäste Thorsten, l&t oss tala om annat. Vet du, vi f&
stjem-klart i qväll, det blir ej mörkt, jag vill helst g& genom skogen.»
«Det sker då ändtligen inte», inföll Thorsten; amin lilla söta
Stefanie, det är ju inte ens klokt, när landåletten står utanför.
Nej, nu blir det sent», tilläde han och såg på klockan, «se så, lilla
Stefanie, tag nu vackert afsked.»
Stefanie lydde. Med ett långt tyst famntag skiljdes hon från
Augusta, som ej syntes på långt när så sorgsen, som man kunnat
vänta; men hon hade förlorat, icke en älskare, utan en som hon
älskade, det var den ena orsaken, och hon hade återfunnit sin
syster Stefanie, det var den andra. Thorsten hade med sig, Gud
vet huru många, kappor och schalar, och till trots för Stefanies
protester, packade han in henne i en hel öfverflödig hop, och så
reste herrskapet till Thorstensholm.
«Augusta älskade verkligen Gustaf», sade Stefanie på hemvägen.
«Jaså, voro de sins emellan förlofvade?» frågade löjtnanten.
*J®g tycker att det ändå vore litet for mycket, om din syster
for-lofvat sig med en fabrikant.»
Stefanies missnöjda min sågs ej i mörkret, men hon sade:
«roej, de voro ej heller förlofvade, men om de varit det, så finner jag
intet ondt deri. Gustaf Hellmer var en bra menniska och skicklig
se*n, han utgick med högsta loford från Chalmerska institutet.»
«Ja, det är rätt vackert», sade Thorsten. «Palmstedt är nog
både sträng och skicklig; jag tviflar ej på Gustafs kunskaper, när
han hade hans betyg; men ändå, kära Stefanie, en arbetare, det
är visst aktningsvärdt och skulle inte generat mig, det vet du,
men om jag känner min lilla hustru rätt, aå skulle hon icke velat
just se honom sem svåger.»
«Deri misstar du dig, det är endast platta, intet sägande
menniskor, som plåga mig.»
«Då skulle du tycka om öfverstlöjtnant Rackelhane», skrattade
Thorsten, «han är ganska rund och således ej platt, och synd vore
det att kalla honom intetsägande.»
*Du blandar alltid bort mina ord», sade Stefanie, «deri gör
du inte rätt, du förstår nog hväd jag menar, men du låtsar som
du ej förstode mig; är det ej såP»,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
