- Project Runeberg -  Samlade skrifter / 3. Penningar och Arbete /
191

(1869-74) [MARC] Author: Carl Anton Wetterbergh
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Omkring tio ynglingar ooh gossar, klldde i litta blusar, äro
sysselsatta vid arbetet, oeh midt ibland dem ser ni en ung
ljus-hårig man, klådd likasom alla de andra, och sysselsatt liksom de.

Betrakta noga denna person, som tyckes vara i öfvergången
mellan yngling och man; det ljusa, lockiga h&ret hänger ledigt
ned pä hans skuldror, och i det öpppa, vackra ansigtet ser ni en
ärlighet, en öppenhet, men tillika någonting så förtröstansfullt och
bestämdt, att ni, äfven om ni vore misantrop, skulle få en bättre
idé om lifvet och tro på bekymmer frihet. Det är unge Hellmer,
enkana son, föreståndaren for fabriken.

Man såg tydligen, att den unge mannen med lif och själ
omfattat sitt yrke; det var ej detta uttryck af tråk, som hvilar öfver
den vanlige skråmästarens ansigte, utan en flägt af den
tillfredsställelse, som skimrar på vetenskapsmannens. Också både detta
en naturlig grund; ty en fabrikation inbegriper en mäiigd åtgärder,
en mängd olika slag af arbeten, hvarvid man ej hinner tröttna $
en dylik inrättning, der hundra olika föremål beatändigt förfärdigas,
kan ej bli så enformig oeh tråkig, som då, hvilket är förhållandet
med skråhandtverken, arbetsfördelningen är en gång för alla
afgjord och begränsad af privilegier, som ej få öfverskridas.

Af denna orsak var Hellmer beständigt intresserad af något
nytt, och arbetarne tycktes smittade af samma anda. Det är ea
stor skillnad, att höra en arbetare vid Motala mekaniska verkstad
eller Keillers fabrik i Göteborg tala, emot att hora en mäatersuca
vid en stångjernssmedja; den förre omtalar inrättningen ooh visar
maschinerierna och deras produkter med en glad stohhet, näataa
som om han vore sjelf delegare, och han är det, han är verklig
delegare i glädjen öfver de lyckade resultaterna; — talar man
åter med en hammarsmedmästarc, som hela sin lefnad huggit
smältor och räckt stångjern, — han är ordnjugg, ofta uppblåst af
högmod öfver sitt mästerskap, just derföre, att han inges annan
mätare för förmågan har, än sin egen.

Med ett ord, bland maschmerna, genom arbetets
fortskyn-dande och afvexling, blir arbetaren menniska, men under det
enformiga, resultatlösa arbetet blir menniskan maschin.

Hellmers arbetare voro derföre alla nästan lika intresserade
af arbetet som han sjelf; och när något vackert prof af fabcikens
duglighet var färdigt, gladde sig alk, liksom de sjelfve delat

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 13:09:02 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/oadamsaml/3/0196.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free