Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
cJo, som mamma vet, s& är handelsman Söderqvist borta vid
tullen en af intressenterna i metallfabriken; gubben är en försigtig
man och skullp troligen icke YÅgat att insatta penningar i
företaget, om han icke varit god vän med salig pfcppa och stått
fadder till mig; man kan icke begripa orsaken hvarför han insatt
så mycket, och derföre bar man hittat på, att jag skulle vara ut*
sedd till hane måg, ooh således förlofvad med Lotta Söderqvist.»
«Nå ja, käre Gustafr, sade modren, »det vore ju ett ganska
godt parti, ty Lotta är både en snäll och hygglig flicka; ooh så
blir det nog en hel hop efter fadren, när han faller ifrån.®
Gustaf Hellmer smålog.
»Men, min mor, det är emellertid ieke sannt; hvarken jag
eller hon eller fadren har någonsin tänkt på något dylikt.»
«Ho kan veta?» sade mamma Hellmer, »ho kan veta; det
vore väl just inte så underligt, om hon tyckte om en ung karl,
med så stor duglighet oeh så hederlig som du är; och», tilläde
hon något dröjande, «hvad utseendet angår, -så är du så lik din
salig far, att hon nog af den orsaken––––––-»
»Mamma lilla, börja nu icke på med det eviga berömmet»,
bad Hellmer; »visst är det bra.att mamma håller af mig, men att
så der sitta ooh förgylla upp mig, låter icke bra. Men, mamma,
hura det nu hänger ihop, så har jag ingen kunskap om något,
fastan hela verlden anser saken som afgjord.
»Jag tycker att flickan är rätt beskedlig, och om jag vore
nöjd med en hustru, som blott skulle vara en hushållerska, sfl
skulle jag kunna våga försöket och, som man brukar, vänta på
svärfars död som en lycklig häpdelse.
»Det är ändå någonting rysligt, att beräkna en menniskas
död, som begynnelsepunkten för sitt eget oberoende; nej, mamma,
arf har jag aldrig önskat mig, och om Gud ger mig välsignelse,
ärfd skall den ej blifva; förtjenad skall den vara, eljest är den ej
min; med ett ord, det finnes ingenting som kunde öfvertala mig
att göra, hvad ryktet tar för afgjordt, redan^ är skedt; jag håller
verkligen för mycket af Lotta, för att vilja gifta mig med henne
utan kärlek, oeh för mycket af hennes hederlige far, att jarg skulle
vilja ärfva honom.»
»Det der är roman-idéer, lille Gustafr, yttrade modren.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
