- Project Runeberg -  Samlade skrifter / 3. Penningar och Arbete /
237

(1869-74) [MARC] Author: Carl Anton Wetterbergh
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

värk, sade vännen: «se sä, opp med ögonen, se stint ut» s& att
far din ingenting märker, se s&, här är vatten, skölj dig i munnen
och se här, tag dig litet anjovis, det sätter magen i ordning.»

Adolf kände en djup änger öfver nattens orgie, men hans vän

behandlade allt som en bagatell, skrattade och pratade; och d&
han f&tt anjovis och tvättat hufvudet med kallt vatten, var
illa-m&endet slut och — ångern.

»Det är ändå en förbannad skillnad på varor, och det måste
man erkänna, att Österqvist har extra goda varor, blott man
förstår sig på att knipa ut dem. Det var, min själ,, madeira som
dogde, ooh hvitt portvin sedan gubben Noachs tid, och den röda
champagnen se’n; inte smakade den mögel, som der nere hos
gubben Macaroni, vår sveitzarej»

«Ja, det var extra godt.»

«Åh ja, det var heller inte svårt att bestå det», återtog den

förre, «när Adolf här bestod fiolerna; tack broder, du blir en karl,
som förtjenar att få vänner, — ja, mine herrar, så är det. — Men
nu flit och tystnad», tilläde han, coch du Adolf — ha ha ha, åh

se rask ut, detta var en liten krympning, som gör kroppen godt.»

Snart inträdde patron Fänger på kontoret, och allt blef
tystnad och allvar.

«Du ser så blek ut, Adolf», sade fadren; «mår du inte bra?»

«Jo, pappa, rätt bra, men jag var så bittida oppe i morse.»

oHml jaså. Nå hur står det i boken? du har inte hunnit
långt sedan i går; dessa räkningar skola införas — hm, du

skall hålla i och inte tröttna.»

Lilla Pony, Adolf Fängers ölänning, blef nu snart ombytt
mot en ståtlig svart, stubbsvansad ridhäst, som präktigt betslad
och med högburet hufvud kråmade sig under den unga gentila
sonen till stadens och ortens rikaste man.

Adolf såg bra ut, var väl växt och hade något ledigt, fastän
tillika vårdslöst i sitt sätt att vara. Han blef imedlertid en
favorit hos stadens mamseller, och i de flesta hus, der unga flickor
funnos, blef der en uppståndelse när han red förbi, buren af sin
stolta häst.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 13:09:02 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/oadamsaml/3/0242.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free