Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Modren teg.
•Mamma svarar intet; tycker ej mamma att Thomtensholm
vore en vaeker egendom?»
•Du vill s&ledes att jag skulle flytta ut på landet, så att du
vore qvitt din mor?»
•Nej bevars, mamma gör som mamma vill.»
•Nå, då blir jag qvar i staden, om du tillåter.»
«Åh ja, om detta intressanta lif ekall fortsattas, så hvarför
icke; imedlertid skall jag uppriktigt saga mamma, att mammas
instängning och smärta gör mycket mindre effekt i staden, fin
mamma tror. Om mamma har skäl att beklaga sig» så gör det
gerna; men att tro, det någon skulle beklaga en rik enka, som
har penningar nog att lefva huru hon vill, det är att bedraga sig
sjelf. Mamma har sina kapitaler och sin gode man, assessor
Melon, oeh kan köpa sig så många egendomar som behagas; på min
lott föllo stadsgården och några hemman på landet, utom
varulagret och skulderna, ooh att jag vill disponera min egendom,
kan ingen förundra sig öfver; det är godt och välj»
•Förskona mig, Adolf, för dina juridiska utläggningar», infoll
modren.
•Det är godt oeh väl att ha en mor och att älska henne;
men att stå under hennes förmynderskap hela sin lefnad, att höra
hennes och hennes hjerteväns jeremiader . . •»
•Du måste», inföll patronessan, «skona den stackars
Skarpmesser, sedan hon flyttat, oeh vi således gått dina önskningar till
mötes.»
•Åh ja, mamma, det kan vara nog; men tänk på
Thorstens-holm; derute kunde mamma regera ensam, och behöfde ej dela
makten med någon.»
Patronessan hade, mera än hon ville, lyssnat på förslaget; ty
hon fattade ganska väl, att det känslolösa folket ej synnerligen
beklagade en förtryekt mor, som egde hundradetusen riksdaler; ty
medlidande är det, som allraminst lemnas de rike. Dertill kom,
att hon i andanom såg sig som hemkarinna i en hel socken, på
ett herresäte, som alltid ansetts som hela församlingens centralgård.
Hon gick således in på förslaget, och fjorton dag&r efter detta
samtal hade enkefru patronessan Fänger köpt Thorstenaholm, med
förbehåll dock, att torpare och andre skulle qvarsitta på sina torp.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
