Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
jordtorpareskara, som läto sina boningar förfalla, utan att söka i
tid bota bristerna, hade Thortten Stilsköld, under sina
funderingar p& förbättringar och nya inkomstkällor, lagt en skara af
stattorpare, hvars hela inkomst var beräknad för* dagen, oeh som
bodde sammanpackade i små kaserner, hvilka utmärkte sig framför
alla andra endast genom sin osnygghet och oordning; ty der var
besittningsrätten ingen och framtiden blott en vecka.
Det var dessa boningar med sina smutsiga invånare, hvilka i
bränvinet hade sin enda tröst, med sina gulbleka sjukliga barn
och sina vanvårdade gummor, som väckt Stefanies uppmärksamhet;
det yar för förbättringar i deras belägenhet hon ville afsäga sig
sina dyrbarheter och de glimrande festerna, men oförstådd led hon
sjelf, utan att göra sig begriplig förr, än det var för sent, och d&
— föll godset i händerna på patronessan Fänger, som aldrig dröm*
om något så «romaneskt» som Stefanie.
Thorsten Stålsköld var en i botten redlig oeh ädel karakter,
som f&tt samma missriktning, som så ofta rik mans son för, i för*
litan på en lycka, som han ej sjelf tjent sammans, en karakter <$om,
besynnerligt nog, oftast träffas hos sådane, hvilkas föräldrar sam**
mansparat egendomen, och mera sällan hos dem* hvilkas förfader
genom flere generationer bibehållit sin välmåga. Det tyckes som
om en slägttradition felades i det förra fallet, som förefinnes i det
senare.
Utom ståttorpareper8onalen hade således Thorsten Stålsköld
icke skapat några tiggarefamiljer, men tiden hade gjort det, och
missvården och vårdslösheten.
Den förre egaren hade sftledes blott negatift gjort sitt folk
uselt; men den nya herrskarinnan ville gå mera positift till väga
och uppsade genom inspektoren på en gång alla sina torpare, om
de ej ville gå in på förhöjning i kontrakten.
Inspektor Schjelmin, som i denna sak varit patronessans
råd-gifvare, tog som princip att öka ktmtrakterna och pålagorna i
samma progression, som de underlydandes tillstånd förbättrades; han
fann således genast, att dagsverksskyldigheten var ojemnt fördelad,
emedan torpare, som genom flit och omtanka uppodlat sina torj*
icke utgjorde flera än de, som lefvat i lättja.
Han fann således rättvist, liksom statsekonomerna ännu göra,
att beständigt hålla folket vid den helsosamma nollpunkten af väl-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
