Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
«Hör du, Johan, hon är folkets moder, och hentye skall jag
bedja mycket, och hon skall be för oss; hör du, det skall g& bra»»
•Stackar» Johan och du Hedda», yttrade herr Trygg oeh fai*
tade deras händer.
•Åh ingenting att stackra», sade Hedda; crJohan är s& ledsen
han, för si han tror att jag är ledsen, det ser väl herr Trygg, att
jag är glad som en sommarfogel och frisk som ett vinterny; är
det ej sannt, herr Trygg?» tilläde hon med en förstulen blinkning.
Herr Trygg förstod vinken. «Jo, jo visst, Hedda ser
verkligen både hoppfull, hm hm, och glad ut», yttrade den gode
mannen, som hade svårt att ljuga, äfven då det kunde gagna.
«Ja, se jag är inte ledsen alls», återtog Hedda, «ty jag är så
säker p& min sak; Johan skall bli fri oeh komma hem, utan
fruktan; att onda menniskor skola gripa honom.»
«Jaså, hon tror att man fär gå i fred, då man ingen gör
emot?» inföll rånaren; «men jag skall säga, jag, att länsmannen
och fiskalen och allt satans anhang nog tar en stackare ändå; jag
skulle, gudbevars, hem och se mig litet om, och så blef en
bond-drasnt rakad litet ovarsamt och tappade pl&nboken — och så fick
jag skulden.»
•Du kan tiga, du», sade gubben Trygg misslynt.
•Tigal Åh inte så häftigt, herr Trygg, jag känner nog till
er; jag är, så väl som ni, hemma i staden, ett stadsbarn, och
känner min själ både er och svåger deroppe i britsen; ty jag heter,
om ni vill veta det, rent ut, Olof Glans, fast jag inför rätta heter
Mandin. F-n tar er allihop», tilläde han hotande, «om ni knyster;
den, som nämner ett ord, klämmer jag om strupen, så att han
inte pratar två gånger.»
Hedda bleknade ännu mera, men hon upprätthölls ändå af sin
föresats att synas lugn och glad. «Ja, det är möjligt», sade
hon, «att det är min bror, Olle; du har aldrig velat lyda far oeh
mor, och har gjort dem sorg — jemnför dig inte med min Johan,
fastan du bor i samma rum.»
•Hör du, Hedda», sade Olle, «när du kryper på knä for
drottningen, så kan du för ro skull be litet för mig också, for din tjuf
till man, och din tjuf till bror, det blef två flugor i en smäll.
Ha ha hat»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
