Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Hedda reste sig opp och stod med ett hopp p& golfvet,
hennes sköna ansigte var lugnt, och ögonen gl&nste af en varm
känsla, blandad samman af kärlek och afsky; hon räckte ut handen
till brottslingen och sade:
«011e, gäckas inte, jag är dock din syster, och din far
lefver; och en Qud lefver öfver oss alla, som ser ner i våra hjertan
ooh straffar, den som gäckas.»
«Du ser», yttrade Olof med ett bittert skratt, «att stången
hindrar mig att ta dig i famn, ha ha hal det är roligt, kamrater,
ha ha ha, då slägten sämjes och då man råkar dem man håller
af; ha ha hal den der har jag burit på mina armar, då hon var
liten — men det är detsamma, jag är inte gammal än, men har
gått igenom en hel hop; strunt i den saken, ingen rädder här,
sa’ bonden sprang for haren.»
«Du gäckas således ej med oss ooh med min Johan P» återtog
Hedda, som märkte, att en mildare känsla bröt sig mot han9
bårda sinne.
«Nej, åh nej, gudbevars», sade han och satte sig på sin brits,
«jag skall tiga, jag, och vara beskedlig eom ett barn, och tyst
som en råtta.»
Detta oförmodade afbrott verkade mera tröstande på Johan
Lind än all Heddas förställda glädje; han tyckte sig finna jemnvigt
i den tanken, att Heddas bror var en brottsling, liksom han sjelf.
Han satte sig opp, strök håret ur sin panna och sade:
ftGudskelof, det finnes flera brottslingar än jag; tack, Hedda,
för ditt löfte; men låt mig fara dit jag måste, och sköt du om
vår lilTAnna — eller», tilläde han, «låt andra uppfostra henne,
utan att hon hör omtalas mig. Jag är död, ser du, jag är borta
— ooh hon vet intet.»
«Och det vill du, Johan?» frågade Hedda med kufvad smärta,
«du vill vara död för mig och henne P»
«Ja, Hedda! död, om jag får nåd eller icke; min stämpel har
jag en gång för alla.»
Både Hedda och gubben Trygg sökte öfvertyga honom om
möjligheten af en lycklig framtid; men hans tanke var bestämd,
han ville icke höra några skäl; utan bad blott Hedda låta
uppfostra lilTAnna hos någon främmande, emedan hon eljest skulle få
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
