Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
minstone att afväija hans anfall; sft måste det också nu ske. Pen*
ningarne och de rike hafva samraanslutit sig till en makt, som
segrar öfver arbetet och nedtiycker det; men arbetet och de, Bom
lefva af sitt arbete, måste derföre äfven associera eller forena sig
och arbeta ‘gemensamt på att bereda sig oberoende.»
«Och patron menar, att det förenade arbetet skulle motstå
penningkarlarnes ingrepp; jag ber om förlåtelse, hm, jag menade
inte patron», tilläde Mårten, litet flat öfver att hafva låtit sin
hjertan» tanke så der helt tvärt komma fram.
Berndt skrattade. oKära Mårten, nu slapp det fram», sade
han; «men det skadar inte, vi måste stå på ren fot med
hvarandra; jag har penningar, och dem använder jag så godt jag kan,
och du eger arbetsförmåga i din väg, öch den bör du använda så
godt du kan. Vi skola ej begära, att någon af oss skall vika for
den andra, vi skola deremot tillse att vi begge vinna, och detta sker
derigenom att vi låta penningar och arbete verka för samma mål.»
«Ja, om nu jag och nio af mina gelikar», böljade Mårten,
obeslöto oss till att bruka opp Sundsmyran, som jag ser på
kartan är delad i tio besutenheter, så ginge väl det med förenade
krafter, på några år; men om vi nu skulle få den jorden, så skulle
väl vi i arbete eller pengar betala besittningsrätten, och i ena
fallet finge vi ingen tid att sköta vårt eget, och i det andra blefve
vi genast utpankade och finge lof — jag ber om förlåtelse, om
patron skulle dö ifrån oss, menar jag, och vi finge en sträng herre
derefter — att flytta från herrligheten; ty nu är det ingen fråga
om att vi icke vinna, hm, patron tar inte illa.»
«Nej, käre Mårten, som sagdt är, här vid lag äro vi ej herre
och tjenare, utan helt enkelt ett par män, som komma öfverens
huru vi å begge sidor må bära oss klokast åt.»
<rJa, så tänkte jag också», sade Mårten med ett ursäktande
skratt.
«Jag föreställer mig», började Berndt Willner, «att du och nio
till ville utdika Sundsmyran, som blir, efter det öfverslag vi gjort,
tio goda besutenheter för dig och dina deltagare. Nå väl, ni
arbetar der, och om ni icke har, som man säger, rygg att under
tiden underhålla er, så få ni ut så mycket af dagspenningen, ni
oaktadt all sparsamhet tror er behöfva; t. ex. hälften, allt efter
behof. Imedlertid ligger det icke i er uträkning att uttaga mycket,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
