- Project Runeberg -  Samlade skrifter / 3. Penningar och Arbete /
366

(1869-74) [MARC] Author: Carl Anton Wetterbergh
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

emedan ni sedan måste till mig återbetala hvarje skilling. Men
ser du, sedan jorden är uppbrukad, så sätter du dig ner på din
lott, och de andra på sina, och hafva dem på hälftenbruk med mig.
Du — jag tar dig till ett exempel för allihop — du släpper till
arbetet med jorden och med bergningen, och jag släpper till halfva
utsädet, det går så der temligen ihop; deremot skall du hvaije år
lemna mig halfva afkastningen. Nu har du, till ett exempel,
uttagit hundra riksdaler i arbetslön, andra mindre och andra mera,
och kanske en och annan alldeles intet. Vidare är den
uppbrukade myran, för exempel, i sin helhet värd tio tusen riksdaler. Om
du således har uttagit arbetslön, så skall denna forst återbetalas
genom den halfva afkastningen, tillika med rentan på tusen
riksdaler, som utgör värdet af din jord. Din skuld amorteras eller
växer bort genom småningom skeende afbetalningar, som alltid
rätta sig efter årets gröda, ibland mer och ibland mindre. Detta
är i det värsta fallet, om du uttagit arbetslön; det kommer således
att gå långsamt, men har du ingen arbetslön uttagit, så betalar du
med halfva afkastningen först laglig renta på jordens värde, och
hvad, som skjuter öfver, går af på detta kapital. Om således du
första året med halfva afkastningen lemnar mig etthundra tjugu
riksdaler, så afgå sextio för rentan och sextio på kapitalet, hvilket
gör att du nästa år inte skall betala renta mer än för niohundra
fyrtio riksdaler, och så vidare. Du begriper således, kära Mårten,
att om man öfver hufvud antar afkastningen lika hvart år, den i
förhållande till återstoden blir allt 4törre och större.»

«Ja, jag förstår», inföll Mårten, «rentan minskas beständigt,
och detta ökar afbetalningen på sjelfva hufvudsumman.»

•Riktigt, min gubbe, men jag är nöjd, och hvaije egare bör
vara nöjd, om han får igen hvad arbetet kostar honom och sex
procent på den uppbrukade jordens värde. Ofta slår den
uträkningen felt, men bör ej göra det, om man ställér saken som vi.
Imedlertid så skulle, genom att, sedan all skulden blifvit på detta
sätt betald, till ert everldliga ego öfverlemnas den nyodlade
jorden, sjelfva egendomen sjunka i kapitalvärde, och egaren eller han9
barn förlora på saken; derföre bör, enligt min tanka, icke hela
kapitalet återbetalas genom hilftenbrukets afkastning, emedan i denna
händelse jorden måste frånskiljas egendomen, utan ena hälften af
värdet blott förräntas, och detta blir således den stående vinsten

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 13:09:02 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/oadamsaml/3/0371.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free