- Project Runeberg -  Samlade skrifter / 3. Penningar och Arbete /
379

(1869-74) [MARC] Author: Carl Anton Wetterbergh
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

ut på lasset kor mycket sten,* som går i eh stenmur, och delar
egoma som en riktig landtmätare.»

«Nå, då år det väl han, som är skull i att gftrdesgArdame nu
inte gå i krombugter, utan att åkertegame ligga jemnt som ett
brädspel ?» sade Sven.

•Ja, visst är det aå, och det gör tasen famnar gärdesgård
mindre på gården», yttrade Olof» som med förnöjelse såg de
förbättringar, löjtnant Stålsköld infort, ooh i synnerhet beundrade
dennea son for hans många kunskaper, parade med arbetsdrift.

«Jo, aer du, Sven, inte behöfver löjtnanten begära landtmätare
för att få upp sina inegor eller dra rågång, det kan pojken
perfekt, och de andre pojkarne ooh min der löpa med och bära
stängerna, ooh så lär han dem också hvad han kan; ty det är en
lustig pojke, må du tro, och kan något, fastän han bara slagit sig
på jordbruk.»

«Åh ja, det kan väl vara; men inte kan väl alla bli
läskarlar», yttrade 9?en.

<Hvem talar om läskarlar, det bör presten vara ooh inte vi,
ty presten borde veta mer än alla andra; men att lära sig ratt
och klokt begagna och nyttja det lilla man har, det är både
hederligt och gagneligt, bch gör en till karl, både till kropp och
själ. Ser du, menniskan består af själ och kropp och begge
de-larne skall man öfva och göra dugliga; det är inte bättre att en
arbetare står som en dummeribom och inte vet höger ooh venster
på sig, då han behöfver det, än for en lärd och förnäm herre,
som inte har styrka att ta emot, om någon öfverfaller honom; ty
i begge fallen vankas der stryk af den, som är öfvermäktig, och
begge slås till marken af den, som är starkare än han eller vet
mer än han. Ser du, Sven, det är ingenting som förargar mig
mera, äb att jag ingenting lärt.»

•ib, jag tycker, att I lärt att bruka ert hemman så godt
som någon», sade Sven, smickrande.

•Åh ja, på gammalt sätt och vis, så som far gjorde; men om
jag lärt något, så hade både skog och mark sett annat ut än det
nu gör; se bara på Gyllinge, löjtnanten har bara varit der in på
andra året, och det böljar redan att synas, der är en annan
ordning på stället, det synes väl, och samma ruff är det i patron

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 13:09:02 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/oadamsaml/3/0384.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free