Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
»Ni skall få se, min goda, ädla fru patronessa, att Adolf
efter den betan blir bättre; han skall lära, att en öm mors hjerta
icke aåras, ntan att straffet följer, han skall, såsom den förlorade
sonen, ångerfull och förbättrad återkomma.»
»Tror ni detP» frågade patronessan, med stirrande ögon
betraktande sin väninna.
»Ja, ja, det är säkert, ni var stark, och det är just genom
öfverlägsen själsstyrka qvinnan herrskar öfver mannen, makan öfver
maken och modren öfver sonen.»
crDet kan vara nog nu», yttrade patronessan, «jag skall gå opp
till honom; hör ni, Skarpmesser, huru han går fram och åter
der-oppe, nu går han i förtviflan och vrider sina händer, och klagar
för Gud öfver min oförsonlighet.»
«Låt honom klaga, goda patronessa; Gud ser ner i ert hjerta
ocb vet bättre än Adolf, huru varmt det är af den ömmaste
moderskärlek; men det vore oklokt, ni skulle, både till er och er
sons olycka, onödigtvis förspilla frukten af er hårda kamp — och
dessutom, ännu äro hans fordringar för stora, ni skulle ruinera er
på honom.»
»Gerna, gerna, det må gål» sade patronessan häftigt.
»Men, goda patronessa», återtog mamsellen, »tror ni väl, att
olyckan qväft stoltheten i Adolfs själ, tror ni väl, «tt han skulle
älska och tacka er, om ni så hastigt gåfve efter P Han skulle skratta
åt er, förlöjliga er i sina vänners krets; så lär han hafva gjort förr,
när hans mor var rik — hvad skall det bli om ni vore fattig P»
Patronessan, som i affect stigit upp, aatte sig åter och lutade
hufvudet i begge händerna; hon teg länge, ändtligen sade hon:
»Kanske ni har rätt, Skarpmesser, kanske — hör niP han
går ännu fram och åter deroppe, det der gåendet skakar mig i
mitt inre — han kan då inte stanna P han kan då inte hvila P —
Gud i himlen! hvad jag plågas.»
Mamsell Skarpmesser blef qvar och intalade patronessan mod
och kraft ända till sent på natten; men när Adolf slutat att gå
deroppe och allt var tyst, då lät hon sin schäs köra fram, ooh
lyst af stjernorna for rådgifvarinnan till staden.
Patronessan lade sig till hvila, men lik ett jagadt rådjur
spände hon öronen för att förnimma någon rörelse deroppe; hon
hörde, då och då, en stol flyttas i några steg och liksom mumlet
C. A. Wetterbergki Samlade Skrifter. III. 27
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
