Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ifrån oss, desto mera måete vi sträfva, innan vi hinna dit; och i
sträfvan ligger förbättring.»
«Ja, patron, det också, derföre att Gud befallt oss sträfva
till att blifva ett med honom; ty i den sträfvan bli vi bättre och
bättre, äfven om vi ej hinna riktigt fram; men vi äro på vägen,
och det är vackert så. Precist så har jag tyckt, att det också är
med det timliga; ty sträfva vi, med hopp att bli våra egna, så
bli vi det också med tiden.»
Berndt Willner, hvars tankar hade sin grnnd i spekulationer,
kollationerade dem gerna med Mårtens, hvilka härledde sig från
erfarenhet. Han sade derföre:
«Ja, du har rätt, Mårten, en framtid är just det
väsendtliga-ste, som saknas för arbetaren, och ett sätt, att genom endast
arbete samla en egendom och sammantjena sjelfeganderätt; men
deraf härflyter åter ett ondt, som man i många tider öfyerklagat, det
är nemligen egendomens splittring, dess fördelning på många
händer, eller hvad vi kalla hemmansklyfning. Jag har tänkt öfver den
saken, men har ej kunnat flnna den egentliga grunden för, att en
samlad egendom underhåller flere, än den kan göra, om den delas
på många händer.»
Mårten småskrattade, de kloka sluga ögonen lyste af en
tillfredsställelse, lik den, som yttrar sig hos en, som tror sig lösa en
invecklad gåta.
aHm», sade han, apatron har allt rätt; ty en gård, som föder
tjugu menniskor, husbondfolk och tjenare tillsammans, skulle, om
den delades, kanske icke underhålla tolf.»
a Ja, just så, Mårten, det är ju besynnerligt», inföll Berndt
Willner.
«Åh, det är inte så underligt», återtog Mårten, «för si, patron,
om nu hela gården födde tio par oxar, så blef det, om den
delades i tjugu lotter, ju blott en oxe på hvaije.»
cJa visst 1 men vidare», inföll Berndt, som gerna ville hora
sin väns tankar, hvilka dock långsamt kröpo ur sitt skal.
«Jo, ser patron, med en oxe i sänder har man svårt att bruka
jorden, åtminstone väl, i synnerhet om det är styf jord, der det
behöfs två par på en gång, för att köra genom skorpan; det är
således si så der tydligt nog, att tjugu menniskor, som bruka hvar
sin lapp, hvarken kunna odla så mycket eller så väl, som det
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
