Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
skingrat en betydlig summa penningar. I aftonsällskapet bos för
detta landshöfdingen omtalade man händelsen; man fastade knappt
någon uppmärksamhet dervid. Gamle baronen blott omtalade att
han for sin sons skull sett uuga Åkerlind i sitt hus, att han
ämnat göra något för honom, men att han låtit bedraga sig af en
ovärdig: en yngling som rymde för skuld och ej kunde honorera
sina förbindelser. «Han lärer ha sin far i lifvet», yttrade slutligen
baronen; «jag skulle gerna vilja veta hvar han bor.» Händelsen
var nemligen, att Georg gifvit baronen skuldsedlar på flere större
belopp, som liqvid för spelskulder, likväl utan att utsätta det i
sedlarne. Baronen satte sig derföre dagen derpå ned och skref
ett bref till komminister Åkerlind i Witomta, bifogande afskrift af
ett par skuldsedlar. Han beklagade den stackars fadren och sade,
att han så mycket snarare hoppades liqvid af komministern, som
desse penningar voro lemnade Georg för att rädda honom från
ännu svårare olyckor än en snart förbigående nödvändighet att
hålla sig undan. Baronen försäkrade, att han omfattat Georg med
en faderlig ömhet och att hans son, som ansett Georg som en
bror, nu djupt sörjde en väns olycka.
Ett flnt smålöje spelade på baronens, ansigte, då han med sin
stora karniolring förseglade ett bref, som skulle kasta förtviflan
och sorg på en oskyldig gubbes hufvud och störta en hel familj i
förderfvet; men han smålog ändå, ty det var slugt gjordt och
baronen gladde sig alltid, då han öfverlistade någon. Då tyckte han
sig liksom vara segrare på slagfältet och han visste ej att han nu
besegrat en obeväpnad, ett gråhårigt barn, som ej visste hvad
svek var och ej hade några vapen deremot. Men vissa menniskor
glädja sig dock åt segern, huru lätt vunnen den också är, glädja
sig åt att bedraga äfven den oförberedde och liksom yfvas öfver
sig sjelfve, när de kunna gifva sitt tomma hjerta en segerbulletin
om ett nattligt anfall på en slumrande vän.
Pastor Åkerlind skulle, som författningarne påbjuda, aflägsna
sig från valstället, eller, som det blef, valplatsen, der hans sént
tända hopp skulle tillintetgöras; han reste bort om lördagen före
valdagen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
