Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
tillfallet, om hvilken’ dragt hon nyttjade p& Trianon och p&
Ver-saille och i Louvren och ma bonne fick hela långa vinterqvällarne
berätta alla dessa tusende småsaker: en konungafamiljs sätt att
lefva, som har något så tillockande for dem, som äro långt utom
deras krets. Den goda pastorskan, som någongång vid afhörandet
af de blodiga scenerna i revolutionens drama, till och med glömde
att sjelf sila upp mjölken efter sin enda ko (en förrättning som
eljest ansågs vara högst maktpåliggande, emedan den var en vana
från barndomen, en ärfd sed efter hennes mor och noga iakttagen
af henne sjelf), satt gerna inne hos ma bonne och afhörde hennes
sagor; ty hon kunde ej uppfatta saken i annat än detaljer och
hade ej begrepp om historiens sammanhängighet. Det enda hon
fann, var att fransmännen voro dåligt folk, som kunde halshugga
en kung och en drottning, och att det aldrig kunde gå dem väl,
alldeles som hon hört omtalas en person i stället för ett helt folk,
for ögonblicket missledt af nedriga menniskor, som, slugare än
massan, kastat sig upp på dess nacke och gisslade den med sin
blodiga jernglafven, ända tills folket såg sig bedraget och
afkasta-de den grymma bördan och trampade den i stoftet.
Senare delen af ma bonnes öden voro sorgliga.
Hon blef förenad med sin blomsterälskande man och skulle
lefvat lycklig, om icke tidens stormar äfven sträckt sig till det
nätta landthus de bebodde vid slutet af parken; der var så
fredligt eljest, men politikens skrän nådde äfven dit. Den kungliga
familjen arresterades. Nu var det ute med allt hopp, all glädje
för hennes skyddlingar. De nya vandalerne hemsökte det lilla
oskyldiga Trianon, man väntade att se ett slott fullt af
undeijor-diska rum och dolda vinklar för brott och vällust, men man fann
endast några sköna kabinetter, några öppna salar och vestibuler,
der fönsterne, bildade af klart kristallglas, upptäckte hvarje vinkel
för dem som vandrade utanför. Ännu bodde «medborgaren» Ferron
qvar på sin lilla possession; man tycktes hafva glömt honom
under det att man härjade hans eden; och hans hustru skänkte
honom eh gosse.
Men det oaktadt var glädjen borta; beständigt kommo nya
skaror af hufvudstadens pöbel ut till Versailles och sprungo
skrikande af öfvermod och vildhet genom de ödsliga rummen, under
det att truppafdelningar af samma hopar sorlade kring lilla Trianon
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
