Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
målen, oaktadt magisterns flitiga piskning och borstning, gjort
åtskilliga skador, som hafva en aflägsen likhet med fläcken Plato i
månen, med sin stora krater. När han kommer fram på det nya
stället, är han första qvällen högst intressant och berättar
händelser från sin studenttid och sitt kamratskap med flere af våra
ut-märktare vetenskapsmän samt är mild och god mot barnen, för
att locka dem till sig. Han till och med har något konfekt i
västfickorna, som han samlat på några begrafningar under flera
års lopp, och med hvilken han nu trakterar »sina unga vänner»,
som han par preference kallar ungarne den första qvällen. Andra
dagen är magisterns sätt redan något annorlunda; ty nu äro både
ljusalfen och svartalfen på sina ställen, han böljar nu att imponera
på pigan, genom att visa henne sitt byxsäcksur och ett halft
dussin matskedar af alla formater, med inskriptioner, dels angående
honom sjel£, dels med namnet på någon smed som fått dem för
öfversmide, och på hvilkens auktion magistern inropat skeden.
Vidare får hon veta att han kallas herr magister, och alltid skall
hafva ett «spänteträd» och en »spingknif» på kakelugnen, för att
kunna tända på om det slocknar.
Af detta slags menniskor var magister Dræggel, sopa en afton,
så der mot hösttiden, kom till Helleby enligt kommerserådets
re-qvisition. Man hade nemligen hört att damerna borde kunna
engelska, och emedan mamsell Åkerlind ej kunde detta språk,
för-skref man magister Dræggel, som var »slängd» i engelskan och
som hade lärt det af en infödd engelsman från Irland. Man
kunde väl knappast höra något otäckare än magisterns bredengelska,
som man dels befarade att få midt i fysionomien, dels hvaraf man
fruktade att magistern skulle sätta några stafvelser i halsen och
qväfvas. Mången har »satt ihjäl sig» med en fläskbit, som
onekligen är niycket mjukare än många engelska ord, i synnerhet då
de uttalas af en sådan språkkarl som magister Dræggel.
Han var i ordets hela bemärkelse språkkarl, och kunde både
döda och lefvande tungomål. En sådan karl är ett exemplar af
den nu nästan utgångna stereotypupplagan af lärde, som fordom
predikade, att man skulle lära språken för språkens skull och
bråkade sin hjerna med grammatikor utan ända.
Magistern talade beständigt om språkens genius, emedan han
hade genomgräft dess kadaver, der det ligger skrinlagdt i lexika
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
