- Project Runeberg -  Samlade skrifter / 4. Guvernanten ; Pastors-Adjunkten : Genremålningar /
62

(1869-74) [MARC] Author: Carl Anton Wetterbergh
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

och kan väl ej lefva så länge. Bet vore således oeftertänksamt
att afslå hans begäran. Föreställ er, Lotta lilla, att hon kom att
ega omkring tjugutusen riksdaler i stället för att vara en fattig
tjenare i alla sina dagar. När gubben en gång dog, som ej kan
vara så långt till, så sutte hon i orubbadt bo och kunde då görä
sitt val efter sitt hjertas böjelse.»

«Han är således sjuklig?» frågade Lotta, »och kan snart dö?»

«Ja visst, min lilla Lotta, det är säkert. Han ser skral ut oeh
Lotta blir enka inom kort tid. TjugUtusen riksdaler och enka, min
lilla, då kunde hön få hvem hon ville. Lotta svarar således ja ?»

«Nej, min goda kommerserådinna, jag svarar nej, just derföre,
att ni tror, att han ej lefver länge. Jag vill ej bli enka, om jag
gifte mig; jag ville dö först, om jag finge en, som jag älskade.»

«Sådana romangriller, min lilla Lotta! men betänk saken, kom
ihåg förmögenhet, en solid förmögenhet och oberoende; ty med
pastor Nagelroth, som är något (bornerad, kunde ni göra allt hvad
ni ville.»

«Kan väl vara; men om jag gifte mig, ville jag aldrig annat
än det min man tilläte, och aldraminst skulle jag nedlåta mig att
bedraga honom.»

«Nå väl, mamsell», yttrade rådinnan; «men tiga kan ni, det
vet jag — ni har ej nämnt ett ord om ert förhållande till min
man.»

»Hvilket förhållande?» frågade Lotta rodnande.

c(Ja mamsell, jag vet hela förhållandet; min mans dårskap och
att ni hittills uppfört er väl», sade rådinnan; ((men kom ihåg att
jag har ögonen på er, och att jag ej låter bedraga mig, om det
skulle så illa åtbära. Jag har menat väl med er och förlåter min
man för hans i öfrigt så ädla egenskaper, det var ett ögonblicks
förvillelse, ingenting vidare; men ni kan väl finna, att ni
sjelfvil-ligt bör undandraga er vanära, och jag har lemnat er en väg
öppen — en hederlig utväg att komma från vårt hus — kanske den
ej sedan erbjudes.»

«Ni vet allt», smålog Lotta; ccnå väl, det gläder mig. Ni
blir ond på mig derför, att jag hvarken kan eller vill gifta mig
med en gubbe utan alla älskvärda egenskaper — det bör ni inte.»

((Jag vet temligen hvad jag bör eller inte bör», yttrade
rådinnan, sutan att mansell befattar sig med tillrättavisningar! Men

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 13:09:36 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/oadamsaml/4/0070.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free