- Project Runeberg -  Samlade skrifter / 4. Guvernanten ; Pastors-Adjunkten : Genremålningar /
79

(1869-74) [MARC] Author: Carl Anton Wetterbergh
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.



leksaffär i det hus, der ni kanske snart skall föstas med heliga
band.»

«Ja, min nådiga», pustade baronen.

«Jag känner att ert hjerta är godt, att v&r guvernant kanske
genom någon vink missledt er, oéh jag öfverser gerna med ett
fel, som ni delar med alla unga karlar nu for tiden. Men ni bör
komma ihåg, min bäste baron, att ni skall blifva min dotters
make, ooh fastän det på den lysande bana, der ni kommer att
vandra, ej kan blifva fråga om dessa borgerliga äktenskap, der
man och hustru rent af trötta ut hvarandra med kärlek, så bör ni
dock icke göra eclat eller begå sottiser, söm alltid skola såra
er makas anseende, om också hon för sin del kunde hafva
öfver-seende.»

«Nej, visst icke, min nådiga», suckade baronen; vdetta skall
lända mig till varning.»

«Ja, låt det vara sagdt. Begå ej någon oförsigtighet och
akta er att ha några affärer med husfolket; deraf uppfostras dåliga
och näsvisa tjenere och förorsakas kallsinnighet mellan makarne,
som slutligen öppet utbryter och blir en visa för hela verlden.
Ni har nog bildning och nog karakter, för att finna riktigheten af
min lilla anmärkning. Er arm, herr baron i»

Be begge bildade persdnerne vandrade nu gångame framåt,
och då baronen kom upp på sitt rum, var hans sinne «dufvet»
liksom nattståndet dricka. Bet bornerade ieke, det var fadd, och
blott den sårade fåfängans humbla igenkändes på sin bäska smak,
liksom den friherrliga jästen, som bubblade upp från bottnen, der*
före, att han måst emottaga moraler af en penningdryg borgardame.

«Hvad tycker mamsell öm unga baron Wilde ?» frågade
morgonen derpå magistern den stackars guvernanten, som åter Mifvit
ett mål för rådinnans hela bitterhet. «Han klär sig med smak»,
fortsatte magistern, «eller hurP»

«Ja, deri kan ni ha rätt», svarade mamsellen.

«Han klär sig», återtog magistern, «nätt, men ej pråligt, sade
hin onde, när han färgade svansen ärtgrön. Han ser ut som en
Adonis.»

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 13:09:36 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/oadamsaml/4/0087.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free