Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Med dessa ord lemnade han rammet och majorskan reste sig
från soffan och gick till fönstret, der hon satt tigande, ända till
%dess vagnen rullade; då nickade hon vänligt till sin man, som
kastade en slängkyss upp åt fönstret, och ett tyst »Gud välsigne
dig» hörde man henne hviska, liksom till en afskedshelsning.
Mamsell Åkerlind såg här ett par, som älskade hvarann
innerligt, som egde förmögenhet och ett älskvärd t barn, och som
likväl ej voro lyckliga.
Sådane finnas många af många skiljda orsaker, oaktadt man
tagit till regel, att inbördes kärlek och trefnad hemma är
äktenskapets enda och största lycka. Majoren var, för att på en gång
måla husets hela ställning, en «evinnerlig slarf», en hederlig,
bot-tenärlig menniska, en kärleksrik make och far, men likväl ej
skapad att göra en makas lycka. Han kunde offra allt: förmögenhet,
lugn, helsa — ja, sjelfva lifvet, för sin hustrus skull, men han
kunde omöjligen trifvas hemma. Han lefde ej, om han icke åkte
på en landsväg eller vistades hos en vän; der hemma var det
honom så hjertans tråkigt, icke derföre, att hans umgänge der
be-höfde vara inskränktare än borta, utan endast derföre, att det var
»hemma»; det låg någonting obeskrifligt uttröttande i det ordet
ahemma hos mig», och han uttalade det sällan utan en viss suck;
borta, endast borta, kunde det vara roligt. Detta var ett verkligt
karaktersdrag hos den goda majoren, som tycktes trifvas på jorden
endast derföre, att presten sade, att der ej är vårt »rätta hem».
Hade majoren ej trott på dessa ord, och således, på sätt och vis,
ansett sig borta, vara främmande, skulle han ej kunnat trifvas på
vår jord, utan längtat till ett annat lif, då hans bevingade själ
kunde göra sina små visiter på Mars och Jupiter och Uranus
samt då och då göra en liten »utflygt till Sirius». Han var
således allt annat än huslig och derföre en motsats mot sin fru, som
framför allt älskade hemmet och som i hvarje sällskap, det måtte
vara så intressant som helst, alltid plågades af nostalgie eller
hemsjnka. Endast i denna punkt afveko de begge makarnes
känslor från hvarandra; men denna lilla skiljaktighet krossade deras
lyckas brodd och gnagde på roten, oaktadt kärleken blommade och
Vänskapen. Huru glad blef ej den goda frun, när hennes man
återvände från sina exkursioner, och han sjelf fann sig ovanligen
upprymd i början; ty ovanan vid hemmet gjorde, att han aldrig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
