- Project Runeberg -  Samlade skrifter / 4. Guvernanten ; Pastors-Adjunkten : Genremålningar /
96

(1869-74) [MARC] Author: Carl Anton Wetterbergh
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

menniskovärde, och göra anspråk på skönhet, då den är
försvunnen, liksom qvinnan icke egde annat värde, än det ytliga som
blommar på den rosiga kinden.

XVI.

Frierier.

En lugn betraktare kan ej gerna hafva något roligare än
observera den rörelse, som nästan på en gång uppstår på ett ställe,
der en ung, vacker och i synnerhet rik flicka befinner sig. Betta
märkes i synnerhet på landet, der det ej är tillfälle att träffa
«föremålet» på baler och spektakler, utan dit man måste göra vall*
färder. I städerna deremot, der man så ofta har skönheterna, som
i ett orangeri, samlade på en punkt, kan man, utan att
observeras, vandra från blomma till blomma; men växer hon på landet,
den sköna rosen, så måste herrar botanici göra ordentliga
exkursioner, från hvilka dock de fleste återvända med en stor korg på
ryggen, i hvilken de förvara några exemplar af exsiccerade
förhoppningar, pressade mellan det alldrasomblygsaiUmaste gråpapper. Som
vi veta litet hvar, är det en skam att få korgen af flickan sjelf;
vi äro alla, både i anseende till figuren och vettet, ganska
hygglige, unge män, som ingen tärna kan gifva afslag, och händer
något dylikt, så är det aldrig flickan, utan alltid någon annan, far
eller mor eller tant eller guvernant, som kommit emellan — med
ett ord, det är en kabal, som gjort att saken misslyckats, och icke
vårt eget löjliga utseende eller våra seder eller våra inskränkta
för8tåndsförmögenheter* Ofta nog händer det, att vederbörande
blomsterälskare knappt få se det rara exemplaret, utan blifva
af-brutna vid sjelfva inledningen, och detta är verkligen i sig sjelf
bättre, än att blifva afvist mot slutet, att nemligen prenumerera
p& en framtidsroman, af hvilken aldrig mer än första delen
utkommer. Det är både ömkligt och löjligt att se sådana
friare-färder; der komma droskor, någon gång hyrda hos sadelmakaren
för tillfället, der komma kabrioletter, chäser, enspännare och så

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 13:09:36 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/oadamsaml/4/0104.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free