Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
«Jaha, riktigt anmärkt», yttrade kommerserådinnan, »det var
en f5r besynnerlig dragt deras fröken-dotter har, ser ganska nätt
ut, men modérnl —4 ack min Gudi»
«Det är ej hennes skull, utan den besynnerliga modrens», sade
mamsell Gallstén. «Vet kommerserådinnan att hon får aldrig sy in
ben i någon klädning, oeh derföre sitta de också så der ledigt.
Det är en lyeka att hennes växt är temligen fördelaktig.»
«Det kan jag inte se», yttrade frun med en knyck på nacken,
så att fjedrarne gungade. »Kapten Wassbuk! förlåt», ropade frun åt
kaptenen, som nu lik en vandrande komet kom inom hennes
planetsystem och nu måste lyda samma attraktionslag som en sådan,
hvilken kommer i grannskapet med en större massa.
»Jag ber tusende gånger, hvad befalles?»
»Jo, var god och säg mig hvem den der officern är, som står
der nere vid dörren och som så uppmärksamt betraktar salen?»
»Jo, låt se, — ja förbanna mig är det icke sjelfva Braun.»
«Poeten ?» frågade frun.
«Ja visst, just han.»
»Jag vet alldeles icke hvad han har här att göra», yttrade
frun och de röda punkterna i hennes ansigte vidgade sig, »han
borde verkligen sjelf finna, att han ej kan vara välkommen i
Skråköping.»
»Huru då, min nådiga?» frågade kapten Wassbuk med
uppspärrad mun.
»Jo, den som har för sed att göra narr af folk som han. Det
var blott för några år sedan han var här i staden och var då med
på en af våra subskriberadé assembléer. Vips skref han ett
pas-quill, som nyss är infördt i hans bok, det der som kallas: En
bal i ***, det vill säga i Skråköping.»
«Och der beskref han hvarenda menniska», tillade mamsell
Gallstén.
»Ja, ganska riktigt», fortfor frun allt mera förifrad, »min Amy
och hennes kusin, Betty, voro på balen de enda klädda i siden,
så skrifver han, — kommer mamsell Gallstén i håg de försmädliga
verserna om stadens innevånare?»
»Nej, bara en vers», svarade mamsellen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
