Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Lindner tog med sig det söndriga fönstret och gummorna
flyttade på en stund in till grannen.
«Hör du, Nordenstråle», sade Lindner till sin vän, som han
t
råkade, «du får lof låna mig en riksdaler.»
«H vartill då?»
«Åh, just till ingenting, men jag behöfver honom.»
Filip gaf honom penningarne, och nu skyndade den glade
gymnasisten till glasmästaren, utlöste fönstret, fick en gosse att
följa med sig med e^t fång ved hemifrån, och köpte i förbifarten
några kakor bröd i bagarboden. «Se så», sade han vid sig sjelf,
«nu skola gummorna må väl i qväll; men kanske de ej ha ljus?»
Han gick således hem till sitt, hem tade ett ljus ur sitt lilla
förråd och stoppade hos sig något af sin matsäck, och så
utrustad marscherade filantropen till fattighuset; fönstret insattes,
brasan påtändes, bordet uppdukades, och nu först gick Fredrik efter
sina gummor, för att få dem glada, riktigt glada igen.
«Ah, herre Gudl se ljus, det är precist jul», sade den ena
gumman.
«Jaså, är det ljus», yttrade den andra, som var blind; «ack,
det var präktigt, det brinner i spiseln.»
«Ack, Herre Gud, den som nu hade litet mat!»
«Mat», sade Fredrik, «jä, vi ha det också — ni skolen väl
något ha, för det att ni frusit för min skull.»
«Gud välsigne honom!» sade begge på en gång, och den
blinda räckte ut sin hand efter brödet.
Det var med barnslig glädje Fredrik såg de begge gamlas
matlust; han fann sig så lycklig, emedan han såg, att han,
oak-tadt sina små tillgångar, kunnat bereda tvenne utlefvade gummor
en lycklig stund. "
Måltiden var snart slut, och nu gick den seende gumman efter
en bok: det var psalmboken. «Hör, mor Maja!» sade hon till den
blinda, ((skola vi inte bedja den gode herrn läsa litet ur boken för
oss? Jag är snart alldeles blind, jag också, och kan icke en gång
se med glasögonen, så att vi aldrig få höra ett Guds ord* om icke
någon läser för oss; — och i kyrkan kunna vi icke gå nu i
smällkalla vintern, så usla som vi äro och utan kläder.»
«Tag hit boken!» sade Fredrik, innan den blinde hunnit att
svara. «Jag vill läsa för er.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
