- Project Runeberg -  Samlade skrifter / 4. Guvernanten ; Pastors-Adjunkten : Genremålningar /
222

(1869-74) [MARC] Author: Carl Anton Wetterbergh
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

elaka vanan att förarga mig på andra, när jag sjelf burit mig
dumt åt — då jag sökt att hjelpa någon och denne ej velat bli
hjelpt och bemött mig med otack . . . Således, mina förträffliga
egenskaper bestå deri, att rätt och slätt vara en vanlig stackars
svag menniska. Nå väl, imedlertid lät öfverstinnans inledning så:
hon önskade se sin dotter lycklig i en god mans armar; jag
borde ha öfverseende med hennes små fel; hon har ett ädelt hjerta
och precist sin mors grundsatser. Allt det der är godt och väl;
men icke hade hon behöft att utveckla det så noga för mig, som
anser Julia för en engel . . . och en lefvande engel.

Öfverstinnans inledning var lång. Ändtligen köm den frågan:
när jag ämnade taga pastoralexamen? Jag hade verkligen ej tänkt
derpå, utan byggt hela min framtid på en komministerslägenhet.

ccPastoralexamen? ... Jag vet icke ...»

«Det är likväl nödigt att taga den», sade öfverstinnan. «Julia
kan icke vara nöjd med en adjunkt eller komminister på landet,
fastän», tillade hon, liksom hon ångrat sig, «fastän Julia nog är
så dåraktig, att hon följde er till Otaheiti, om ni folie på den
idéen att bli missionär.»

Vårt samtal afbröts; ty Hedda kom in.

«Jaså, det är du, Hedda lilla», sade frun. «Nå, du vet af den
stora nyheten?»

<cJa, tant.»

«Nå, Hedda lilla, du skall glädjas med de glade och sörja
med de som sorgsne äro», återtog hon. «Du skall vara gladare,
mitt barn. Du är så stel och underlig på en tid; det blir allt
värre och värre. Tag exempel af Julia, som är glädjen sjelf. Man
kan vara oskyldig och religiös, utan att vara surmulen.»

Ändtligen, ändtligen kom Julia, och jag fick tala några ord
med henne.

«Din mor vill att jag genast skall taga pastoralexamen»,
sade jag.

«Ack hvad mamma gör sig många bekymmer!» sade Julia.
«Pastoralexamen . . . har man hört sådant? Nej, Fredrik, jag är
nöjd med dig utan pastorat. Med Guds hjelp, så går det nog
bra ändå, blott vi hålla af hvarandra.»

Jag reste glad derifrån.

Julia, Julia! jag skall ta pastoralexamen.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 13:09:36 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/oadamsaml/4/0230.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free