Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
«Hvad dåP» frågade prostinnan.
«Åh ingenting, moster, just ingenting», svarade flickan forlär
get; «det är bara ett infall.»
Den sjuke sof så lugnt; han smålog i sömnen så barnsligt
godt; men perlorna på hans panna ökade sig och med detsamma
flickans ångest.
«Det är dödssvetten, moster!»
«Nej, nej, mitt barn, det är ingen kallsvett», tröstade prostinnan.
Senare på qvällen kom ett bud från Skoningslösa, med ett
bref till Lindner. Utanskriften var af öfverstinnans hand.
«Det var ett underligt bref», sade prostinnan, tummande
bref-vet; «det ligger någonting inuti — hm, hm — jag förstår inte
hvad det kan vara.»
«Kära moster!» bad flickan, <dåt bli brefvet!» Men gumman
kunde omöjligen låta bli att klämma på det som låg deri; hon
gjorde alltemellanåt ett försök att lägga bort det, men omöjligt;
det var som om brefvet innehållit en magnet och prostinnans
fingrar varit magnetnålar. Ändtligen skedde en olycka, att nemligen
sigillet, det adliga sigillet med tre tigrar i ett hjerta, sprack, och
brefvet var öppet.
«Kors, sigillet gick sönder», sade prostinnan; «nu kan jag så
väl se hvad det är — det är bra underligt det der ■—» och,
oak-tadt alla Lottas föreställningar, öppnade hon det och läste:
tfMin godaste magister Lindner! . . . Det är öfverstinnan sjelf»,
yttrade prostinnan sakta. «Lindner! ja ... En öm moders pligt
mot sitt enda älskade’ barn är att tillse, att den stackars oskyldiga
varelsen icke öfverlemnas åt nöd och elände, när hon vandrar ur
föräldrahemmet och slites ur kära anhörigas armar. Af Gud
uppväckt, ha mina ögon fått ljus, och jag finner nu, att min Julias
förlofning var ett hastverk, helst jag inser, att hon med en
sjuklig man, som ej tagit de gradér som fordras, blott blir en
sjuksköterska, som i fattigdom får begråta sin efterlåtenhet. Att jag
således återsänder ringen, torde ursäktas en öm mor, hvars
heligaste pligt är det kära barnets välgång. Gud gifve herr magistern
helsa och lycka, önskar
en ödmjuk tjenarinna,
Eleonora von Tigerhjärta,
född af Lumpén.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
