- Project Runeberg -  Samlade skrifter / 4. Guvernanten ; Pastors-Adjunkten : Genremålningar /
262

(1869-74) [MARC] Author: Carl Anton Wetterbergh
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

vackra förslag. «Nå, käre Filip! men om jag ej vill blifva
hof-predikant, hvad säger du dä?»

«Det vore högst besynnerligt af dig.»

«Nej, alldeles icke. Titelraseriet är nog stort förut, och der
det minst passar, är hos presterna, som i allt böra vara en
föresyn för församlingen. Huru tror du jag skulle kunna tala mot
fåfänga, mot menniskorna8 lust att uppskära der de ingenting sått,
om jag sjelf hade hofpredikants titel, utan att någonsin hafva satt
min fot på hofvet. Om församlingen vore beskedlig nog, att ej
anse mig för en hycklare, skulle likväl mina ord förklinga utan
verkan, då jag sjelf var en lefvande vederläggning.»

«På det der sättet gör du icke lycka, Fredrik» — sade Filip
betänksamt. «Du har besynnerliga samvetsskrupler.»

«Nej, käre Filip! det är inte samvetsskrupler, utan endast ett
enkelt resonnemang. Hvarföre är jag prest? Jo, för att predika
Guds ord. — Hvarföre skall jag predika Guds ord? För att leda
menniskorna, mina bröder, på ljusets väg. — Huru skall jag då
predika? Jo, så att min predikan är sanning, såsom Guds ord är
sanning, och derföre måste jag äfven lefva som jag predikar, för
att ej i min person nedsätta det embete jag bekläder.»

«Du går således icke in i min plan?»

«Nej, käre Filip! det gör jag icke . . . och jag behöfver det
icke heller; ty Gud har hjelpt mig hittills att lefva lyckligt. Och
om jag är en lycklig prost eller en lycklig komminister, så
kommer det ju på ett ut. Enhvar är lycklig och nöjd på sitt sätt.»

<cJa, det kan man ej neka», sade Filip, «och ditt’sätt är också
det simplaste man kan välja. Nå», fortfor han satiriskt, »hvarföre
nyttjar du en klädesrock, och ej helt simpelt en säck? Man kan
vara lycklig om man har en säck på sig . . . är det inte så?»

»Jo, blott man är vand dervid; men mig förefaller rocken
be-qvämare, och derföre nyttjar jag honom. Ser du, Filip! Mig synes
den inre tillfredsställelsen mera värd, än yttre förmåner — andra
tänka olika — men jag fruktar, att jag räknat klokare än de.»

«Ja, du är och blir mig en rolig karl», sade Filip . . . «och
ändå kan jag ej låta bli att hålla af dig.»

Efter detta kalas hos biskopen stod Lindner högt i gunsten,
och när han tagit sin pastoralexamen och man sammanräknat
betygen, fick han approbatur non sine laude — och hade troligen

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 13:09:36 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/oadamsaml/4/0270.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free