Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - V. Konst och Natur
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
den att träda ur sin ram ut i verlden för att handla, och der
åter några kinesiska småsaker, en påfogel af elfenben, en elefant
af porslin och dylikt, liksom for att visa skillnaden mellan konst
och handtverk, mellan snille och händighet.
Men allt i dessa rum förrådde likväl egarens smak och känsla
för det sköna; ända från mattan, som betäckte golfvet, upp till
det dyrbara gipstaket, var allt afpassadt efter hvartannat, — allt
var öfverflöd, men intet öfverflödigt. Grefve Liljekors var den
firade egaren af denna sköna våning i Stockholm, och han hade nu
framme i Juni en stor soiré hos sig, der han samlat omkring sig
allt, hvad «la haute volée» egde stort, vördnadsvärdt, tillockande
och skönt.
Grefve Liljekors var en man af rent aristokratiska tänkesätt,
han ansåg adeln och sig såsom ett nödvändigt stöd för thronen,
och således äfven för staten, emedan en stat utan konung var ett
oting i hans föreställning; han drog en skarpt begränsad och
oöfver-stiglig skiljevägg mellan de gamla kulturstaterna i Europa och den
nya köpmanstaten i Amerika: ett råmärke, som han aldrig kunde
tänka sig öfverstigligt eller flyttbart; med ett ord, han var en af
dessa män, som fordra en strängt historisk konseqvens, och som
tro, att folken hemta sin näring enda9t ur roten, och ej äfven suga
ljus och värma, luft och föda med qvistar och blad.
Grefven var således en man, som man aldrig finner för många,
en man som egde principer, och som ej af egna afsigter rubbades
ur sin bana, eller afvexlande kröp efter hofgunst, eller jagade efter
popularitet; han föraktade begge delarne och gick sin bana fram
oberoende af begge, och således icke understödd af någondera;
men han var rik, mycket rik, och detta gjorde, att man erkände
hans värde, fastän han på ena sidan ansågs för en besynnerlig,
och på den andra för en högmodig menniska. Det sanna var, att
han var en stolt själ, som ej kunde böja sig och som aktat 9ig
att växa krokig.
Grefven var 9tationär i ordets ädla betydelse; låt vara, att
han egde fördomar, att han ofta nog för principens skull ej
med-gaf, då han bort medgifva; men alla dessa fel fotade sig likväl
på en ädel grund, och både kung och folk skulle vinna på, att
ega många sådane, som en gång studerade, och så förblefvo hvad
de varit, och, ej skiftade färger för dagen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
