Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - VI. En tingsscen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
tariens pensum och han steg upp for att kläda på sig och gå ut
i det fria.
En lång, bleklagd, koppärrig man, med ljusgult hår,
uppstruket å la Carl den 12:te, styf, svart halsduk och en något
skiftande vadmalsrock med hvita knappar, syntes i dörren: «mjuka
tjenare, herr notarie», sade han med en till hälften ödmjuk, till
hälften vårdslös bugning, «hur står till på «momingen»P Morgens,
bror Morgenqvist», tilläde han och sträckte ut handen, hvilken
rörelse besvarades af tingsskrifvaren med en stum nickning på
hufvudet, emedan det, som den skrifvande mumlade vid sig sjelf
nemligen: «01a Perssons hästkreatur» icke rörde den helsande, utan
endast var något, som skulle nedskrifvas då han blef afbruten.
«Vi ha vackert väder i dag», yttrade mannen, som icke var
någon annan än länsman Klämstedt, «det är synd och skam att
tattarföljet skall ha så vackert väder på pålen — hä hä hä —
annat smakade det för lumpsamlaren i vintras: det var f-n i min
själ så kallt att isen satt på käppame — det kändes efter.»
«Fyl» yttrade notarien, under det att han knöt sin kulörta
sidenhalsduk i en konstig knut; ^spöstraffet är otäckt. — Sitter
knuten rätt herr Klämstedt?»
«Ja, galant. Åh ja, notarien kan ha rätt, men inte skadar
det att kanaljerna få på peUen.»
«Förlåt, notarie», frågade Morgenqvist, «här står, att det var
Anna Lena i Grötstocken ooh här åter Anna Lena i Sumpen; är
det samma person?»
«Ja, jag vet inte; jag skall gå in till häradshöfdingen.»
Notarien gick in i det andra rummet och länsmannen satte sig på
en stol nära bordet och bläddrade i papperen.
«Hur gick det med gästgifvare Kanna tens fordran hos
klockaren P — hör du, Morgenqvist.»
«Kann8tenP — låt se», yttrade den tillfrågade och tittade upp
ur papperet — jo* — han vinner, häradshöfdingen sade att
Kann-sten är en stor rackare — jo, han vinner.»
«Ja det var bra», sade länsmannen, «ja, häradshöfdingen har
rätt, Kannsten är just en sik.»
«Jaha — så är det», sade Morgenqvist. (Häradshöfdingen
sade: ««vis8t är Kannstens fordran falsk, men då han ställt så
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
