- Project Runeberg -  Samlade skrifter / 5. Får gå! ; Ett namn : Genremålning /
38

(1869-74) [MARC] Author: Carl Anton Wetterbergh
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - VII. Lagertelningen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

VII.

Lagertelningen.



Det är ej många dagar efter midsommar, tre år sedan Lina
lemnade Liljevik; morgonsolen sken herrligt in i hennes kammare
hos grefve Liljekors i Stockholm, den sköna flickan satt framför
sin toilett försänkt i djupa tankar och betraktade en qvist af grön
lager som stod i ett vattenglas, en qvist som höll på att gulna.

Flickan lyftade på de slappa bladen, som böjde sig öfver
glaskanten, drog en suck och hviskade vid sig sjelf: »lagern
vissnar 1 ack, att han ej kunde lefva upp och grönska beständigt,
men», tillade hon, «jag fick ändå en gång se honom, tala vid
honom, dansa med honom till och med; tant gick in på mitt
förslag att resa till Upsala för att bivista promotionen; Lindman
blef primus — det är någonting utmärkt, sade man mig: men
visst hade han bättre passat till ultimus, än den lille bleke som
läste upp verser till damerna; Lindman besvarade magisterfrågan
— min Gud hvad det der latinet låter kurjöst. Stackars
Lindman, då kastade han en blick bort till mig, liksom han velat
säga: jag vill hellre tala vid och till dig. — Stackars lager, du
vissnar — tre dagar efter promotionen.»

«Då vi dansade med hvarandra — han stod der som en
bel-vederisk Apollo med lagern kring sin öppna panna, den jemna,
marmorglatta, lugna — då hviskade han» «skola vi byta?» och
pekade på en hvit törnros, som jag hade på bröstet och derefter
på en lagerqvist, som han bar i knapphålet. Vi bytte . . . ack,
hvad det var roligt.»

I detta ögonblick öppnades dörren och grefvinnan Liljekors
trädde in. ’

«God morgon, söta tanti» sade Lina och sköt med häftighet
glaset ifrån sig, så att vattnet sqvalpade ut på toiletten, «god
morgon, söta tant, jag trodde knappt att tant stigit upp ännu.»

«God morgon, söta Lina», sade grefvinnan och kysste sin
mans brorsdotter på pannan, «nå, hvarför rodnar du så, Lina; jag
är ju ingen karl, som intränger i ditt allraheligaste?»

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 13:09:53 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/oadamsaml/5/0041.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free