- Project Runeberg -  Samlade skrifter / 5. Får gå! ; Ett namn : Genremålning /
54

(1869-74) [MARC] Author: Carl Anton Wetterbergh
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - IX. Brefvet - X. Mamsell Dahl

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


Kammarherren gick, öfvertygad, att hans hämd slintat, att
pilen farit forbi hjertat utan att träffa det; men den gick midt
igenom och aggade.

Det var en stor fest den dagen pä hofvet, och i den vida
cirkeln af sköna damer satt äfven fröken Liljekors, lika skön som
vanligt, blott n&got blek; och hon skalkades och skämtade,
qvickhet och behag strålade ur hennes ögon och den sköna munnen
log. Men då och då tryckte hon handen hårdt emot hjertat, och
tänkte: får gål och så var hon åter skämtande och log, som om
aldrig smärtan vidrört detta hjerta.

*


X.

Mamsell Dahl.



Ett år hade forlidit — allt var förändradt; grefvinnan
Liljekors på Liljevik hade blott en kort tid efter Linas giftermål med
baron von Turn aflidit; Lina var nu egarinna till Liljevik och
vistades der om sommaren. Sjön låg lugn och solen sken varm
öfver nejden; det var en Augusti-dag; mamsell Dahl, som efter
grefvinnans död af baronen fått sig anvisadt ett rum i ena flygeln,
emedan han «ej ville ha gummor i huset», som han sade, vattnade
sina blommor och bytte om sand hos sin kanariefogel, då Lina
trädde in. Den gamla guvernanten, under en hel lefnad vand att
observera minespelet hos sin omgifning, en kunskap, som hos
persöner, hvilka stå i ett ständigt beroende, uppdrifves nästan till en
regelriktig konst, såg genast, att den unga grefvinnan kämpade en
hård kamp med sig sjelf; men en af sådan natur, att den ej
kunde, ej borde upptäckas. »Jag gick ner till dig, goda Dahl», sade
Lina och satte sig i den lilla kattunklädda soffan; «det är*så varmt
deroppe i salongen och ...»

»Välkommen, goda grefvinira», svarade mamsellen och
återflyttade blomsterkrukorna i sitt led.

«Grefvinna!» sade Lina, »hvarför heter jag ej mera du* eller

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 13:09:53 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/oadamsaml/5/0057.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free