Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Födelsedagen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ock, vridande mustaschen, lät forstå, att han skulle anse det for
en lycka, så fick han genast ett litet nätt afslag, som förorsakade
ännu en vridning på mustaschen, hvarefter löjtnanten fortsatte sin
marsch med så ringa framgång, att han slutligen måste uppbjtida
Clementine, som åter nekade, derföre att hon skulle vara kapell
for aftonen och spela på fortepianot. Löjtnanten slog sig således
på filosofi och ställde sig med armarna korslagda och betraktade
dansen med en mine, så allvarlig ooh majestätisk, som om han
begrundat verldarnes rörelse i verldsrymden.
«Det är ganska nätt arrangeradt», yttrade häradshöfdingen till
fröken Emma, sedan de kommit något i ro; «hvem är det, som
klädt salen så smakfullt?»
«Det är min lilla bror», svarade Emma med ett förläget små-»
löje; — «han menar bå väl, min bror, och här ute på landet, så ...»
«Ja visst, ja visst, det är dock smakfullt;’ men fröken mins
väl den vackra tillställningen på börssalen för några år sedan;
blommande boskeer, der man kunde intaga förfriskningar; det var
i sanning skönt att se något dylikt midt under vintersäsongen.»
Emma hade naturligtvis varit med, och nu uppstod ett långt
samtal om alla de nöjen man hade i Stockholm, huru fattig pro-
vinsen var på förströelser och mera dylikt.
«Hvem är det fruntimret, som spelar pianot derborta P»
frågade häradshöfdingen och rigtade sin lorgnett på Clementine; ^ag
vet mig ej haft det nöjet att se henne förut.»
«rDet är min fars systerdotter, mamsell Nordling», svarade
Emma och rodnade.
«rSåledes i slägt med er, min fröken», inföll häradshöfdingen
med tonen af förvåning; «man måste», tilläde han med ett satiriskt
smålöje, «erkänna, att det åtminstone ej finnes något slägttycke.»
oStackars Clementine», sade fröken, «men det är en så god
flicka*»
«Ja, jag tviflar ieke derpå, att mamsell Nardlmg är en god
och ädel flicka, men — men — nog af, hon äir er kusin och det
är nog för mig att värdera > henne.»
Nästa par, nämligen doktor Winter ooh Göthilda, hade samma
samtalsämne, men doktorn uppfattade begreppet om den fula
flickan på ett helt annat sätt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
