Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - En själringning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
m
ja, fru löjtoanUkan kaq inte gissa — föt ingen annan än for
svarfvarens hustru i Tallveda — hans, den der Gustaf Rosee hustru.»
«Hvad säger herr Pipqvist? För tvarfverskan P» utropade fru
Klähvitt. ^Alldeles som hon varit af adel!»
En liten stund derefter inträdde frun i sin egen stuga någoft
andfådd.
(Jo, det blef vacker svepning af», yttrade hon pustande; «det
är bara den der svarfvar-Anna i Tallveda — det gemena tras»
packet!»
«Skäms inte den der långe båtsmannen», yttrade mamsell Sara;
«hvem känner inte hans hustru? Jag kommer ihåg, när hon föd-»
des.» Den goda mamsellen begick här två fel, nemligen dels att
göra en sådan bekännelse, och dels att liksom räkna den döda till
last, att mamsellen kom ihåg, när hon föddes,
Imedlertid hör man ofta folk af en viss bildningsgrad, då da
ej hafva n&got egentligt ondt att säga om en medkristen, lägga
honom till last, att de komma ihåg, när han föddes — att de
många gånger sett honom, och så vidare. Det är ej något annat
än ett sätt att på något vis sätta sig högre än det klandrade
föremålet.
«Ja, du må säga», återtog gumman; «det rifiger för den der,
liksom hon varit af adel; jag kommer nog ihåg gamle svarfvai>
Erik, far hennes, och svarfvar-Stina, mor hennes — oeh nu skall
det ringas för henne alldeles som om hon kommit af folk.»
«Det är obegripligt, hvad prosten tänker på, den gamle trä»
bocken», sade mamsell Sara. «Vore jag som biskopen, så skulle
kragen o<?h kappan stryka af honom som ett inte. Låta ringa för
paek alldeles som för hederligt folk.»
«Ja, ocl} så fattiga, att Herren allena vet, om de ha ett helt
lakan att svepa henne i»* tilläde frun; «man skall se, hur hon får
ligga på hyfvelspånor; tacka vill jag majoren, tom tog med sig
en hel präktig madrass i grafven.»
«Mamma, tag hit mina droppar», sade Sara; «jag blef riktigt
altererad; vet mBmma, jag tänkte på, att när mamma eller jag
dör, så låter den der träbocken ringa för oss klockan tio.»
tfJa, må säga det — men jag skall fråga prosten jag, med
hvad rättighet P»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
