- Project Runeberg -  Samlade skrifter / 5. Får gå! ; Ett namn : Genremålning /
204

(1869-74) [MARC] Author: Carl Anton Wetterbergh
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - En själringning - Gossen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

med allt hvad jorden egt herrligt och stort, hänga som stjemor
på himlen.

En dankel aning om en sådan rättvisa låg i den stackars
enklingens hjerta, och han drömde derom, utan att kunna göra
reda för sig sjelf. Han ville blott, att hans Anna åtminstone i
döden skulle fä en bekräftelse, ett erkännande af detta himlens
adelskap, af .detta företräde, som satt henne så långt öfver andra.

Den sena själringningen skulle; betyda: «en fattig okänd»
varelse är död, men hon var af hög adel; jorden ger sin
försvinnande ära åt hennes stoft; himlen ger den eviga fröjden åt hennes
ande.»

*


Gossen.



«Ser du, redlige Jon, jag är ej mera densamme som forr;
min kraft har öfvergifvit mig; jag har ingen smärta, men jag
kännes, att jag är nära den långa färden»; så yttrade svarfvaren i
Tallveda till Vis-Jon ett år derefter, då denne på en af sina
pilgrimsfärder kring landet besökte sin gamle herre.

»Herre mih Gud», sade Jon, «om ändå baron lydt mitt råd
och återtagit sin egendom, som ni genom ett bedrägeri ristat; då
hade ni varit lyckligare än nu.»

«Ja, jag hade fått dö på en sidenkudde, föraktad af hvarje
menniska», sade baronen; «nej, Jon, hvar och en måste lösa sin
uppgift; min har varit att förneka mitt namn, min börd, med ett
ord, alla mina ärfda företräden. Jag hade en lång strid, innan jag
kom i jemnvigt — jag hade aldrig lyckats, om ej Anna hjelpt
mig; de der fyra åren var jag riktigt lycklig, fyra hela år, det &r
mycket af sextio; jag har således varit mycket lycklig — eller
hur, Jon?»

«Hvar och en är salig af sin tro, herr baron», svarade
tro-tjenaren; «men om ni dör, hvem skall mottaga er gosse, er lilla
Gerhard?»

Baronens ansigte uppklarnade: «Ser du, Jon, endast da och
min hederlige prost veta, hvem jag är; min bror har ej på många

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 13:09:53 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/oadamsaml/5/0207.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free