- Project Runeberg -  Samlade skrifter / 5. Får gå! ; Ett namn : Genremålning /
270

(1869-74) [MARC] Author: Carl Anton Wetterbergh
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ett sterbhus

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

vapnet i en stor klump svart lack, afsändes till Condtantin i
Stockholm.

Fru och mamsell Klähvitt afhemtades fr&n sitt hem, fastän
det l&g sex mil derifrån, men fru Klähvitt var kaptenskans
ungdomsvän, och hon hade lofvat henne, att ingen annan än hon
skulle svepa kaptenen, när vår Herre kallat honom till sig.

Kaptenskan Ärenslump hade i alla tider, kanske den så
kallade smekmånaden undantagen, arbetat och «fåktat» for att, när
hon en gång skulle bli enka, ej stå på bara backen. Det är ej
någonting ovanligt i denna förtänksamhet hos de beskedliga
fruarna, som för bergnings skull eller för att få en man, och icke af
tillgifvenhet eller kärlek, utvalt sig en ledsagare genom lifvet; hos
dem näres ett lefvande hopp, att den gode ciceronen skall begifva
sig något i förväg och att de sjelfva skola få stanna qvar — och
sällan slår detta hopp felt.

Pappa fick stå ofvan jord i en bod på gården till dess
Constantin kom hem. Ändtligen kom notarien, med cn ny
sorgneg-ligé från Stockholm och fyra skålpund ordentlig sorgkonfekt i
kappsäcken, samt åtskilliga andra småting åt systrarna och for begraf*
ningen. Notarien beklagade mycket sin lilla mamma, men tog for
öfrigt huset under sitt hägn och beskydd, och så blef begrafningen.

Fru Klähvitt var riktigt stolt öfver sin «salig kapten, som
precist låg der som om han sofvit»; men locket skrufvades till, och
de oharmoniska klockorna klingade doft genom den långa rymden
mellan kyrkan och Slägthagen. Kaptenen sattes ner i en vrå af
kyrkogården, kring hvilken hans fader hade låtit lägga muren,
hvarom en 8tor inmurad sten bar vittne i följande inskription:
cDenna mur är Gud till ära och kyrkogården till prydnad uppförd
och murad på Öfverste Löjtnanten och Riddaren af den Kongliga
Svärd8-Orden Välborne Herr Josias Clemens Ärenslumps bekostnad
och är 25 alnar i fyrkant invigd till hvilorum for honom oeh hans
efterkommande: Hodie mihi, eras tibi; 1761.»

Begrafningen var i alla måtto hederlig, och mat vankades i
mängd. aGastkringlorna» voro af så utomordentliga proportioner,
att en hel torparefamilj skulle haft nog bröd en hel vecka af en
enda; punschen var stark och mycket söt, så att sjelfva
länsmannen, som eljest kunde tåla temligen mycket, om qvällen vid
hemresan körde i ett dike och bröt axeln ur led; med ett ord, begraf-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 13:09:53 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/oadamsaml/5/0273.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free