Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Lindesvik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
med egoa lungor, och den fordna apparaten behöfs icke mera såsom
sådan, fastän den qvarblir och är verksam i en annan riktning.»
«Du anser således vårt stånd numera för öfverflödigt», yttrade
gubben med en pröfvande skarp blick; «jag hade knappast trott,
att du skulle tala så eller tänka ditåt; ditt namn, ditt hjerta
borde säga dig annat.»
Ludvig slog ned ögat; han fann, att han talat mera
upprik-tigt än som kunde vara förenligt med hans fars åsigter. «Förlåt,
min far, men ni befallte mig säga min tanka öppet och utan för*
behåll.»
«8kadar icke, Ludvig 1» återtog gubben; «jag ville blott en
gång höra hvad den nya tiden bär i sitt sköte; och det är
således ingen revolution, Ludvig, ingen blodig katastrof, då våldet tar
makten och intelligensen trampas i stoftet af pobelnP»
«Nej, min far», sade Ludvig, och lade handen på hjertat, «nej,
vår tid innebär ingen revolution, blott en fredlig uppgörelse.
Historiens genius är fredsmäklare mellan de skilda klasserna ooh han
varnar tillika, under det han talar fred. Nej, min far,
revolutionernas tid är förbi, och om jag ej ser orätt, skall i framtiden denna
uppgörelse, detta fredsfördrag mellan privilegierna och allmän
men-niskorätt blifva böijan till en ny, en annan tid, full af krafter och
drägtig med stora händelser; jag menar», skyndade Ludvig att
tillägga, «med stora händelser icke hvad man förut menat dermed —
plötsliga katastrofer, utan en skön utveckling af allt det goda,
som kulturen och humaniteten hafva med sig. — Man säger väl,
att det är en stor händelse, då ett mäktigt och herrligt palmträd
brytes af stormen; men jag vet en ännu större, den nemligen, då
det blommar och bär frukt. Det är just förändringar i denna
mening jag anar; hela vår tid har beredt sig derpå, har förberedt en
fredlig förändring, en kärleksrik utveckling.»
«Vidare, Ludvig 1 du talar så, att jag förstår dig», yttrade den
gamle.
«Jag tror», började Ludvig, «på en hög, outransaklig vilja,
som styr menniskoödets gång; denna vilja har sagt: synden har
splittrat menniskoslägtet i skilda folk, har kastat massorna öfver
jorden, utan sammanhang sig emellan. Det är kulturena uppgift
att åter förena dem, att åter göra oss alla till bröder.»
«Det der är en religiös åsigt», inföll den gamle.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
