Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Morgonbesök och dess följder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
•Obetydligt», svarade notarien undvikande. *Du torde förlåta,
men jag har mycket att göra; en annan gång; om du — hm, hm!»
«Jaså, du har att göra? Nå, dra hit med tvåhundra daler;
jag är i en satans beknipelse; ser du, jag hade uppburit
penningar för en principal och — ja, med ett ord, nu vill den skurken
ha igen dem, och hur jag trasslar så . . .»
«Jag kan verkligen inte, huru gerna jag ville», svarade notarien.
«Fordotn, då du behöfde, så hjelpte jag dig», böljade von
Tob-fey. «och nu är det din tur; nå, ro hit med hundra daler då; jag
får de andra på något annat hållj»
«Nej, verkligen jag kan», sade notarien, «och dessutom»,
tilläde han stolt, <*så torde bror ha den godheten att inte dra vexel
på min kassa; jag har verkligen annat att använda mina
penningar på, än . . .»
«Jaså, har jag dig der, min gubbe», sade von Tobby, ooh det
eljest så röda ansigtet bleknade; (jaså, du är en sådan gynnare;
nå, må väl, herr notarie Ärenslump; må alltid väl!»
«Mycket gerna för mig, herr sekter von Tobby», sade notarien
med förställd vrede; «brorskapet är ej Dain svaga sida.»
«Inte min heller», sade von Tobby och slog dörren i lås.
«Det var väl, att han gick», yttrade notarien för sig sjelf,
«ha, ha, ha! Oen gamle slusken som vill låna penningar af mig;
nej tack — ett annat umgänge; nu är jag ej längre i mitt
förne-dringstillstånd; jag behöfver honom inte. — Och så luggsliten
hans bonjour var — och den gamla sammetsvästen oeh hatten i
Man kan inte gå på gatan med en sådan figur. — Baron Ludvig
är ytterst gentil; man måste vara det äfven, eljest blir man
blandad med mobben, med packet, och fastän man eger ett namn, så
kan man ändå förnedra sig. Det blir ändå en svår strid att bli
af med alla dessa supkamrater; men von Tobby var, trodde jag,
den svåraste i anseende till sitt lätta lynne. Det giek ändå —
gudskelof! Han är het — hm, hm! — Man måste ändra kurs»,
tilläde han, under det att han klädde sig; <nrummelvanan måste
afläggas för en tid; de gamla spelbröderna ser man inte, man har
andra vyer; och deseutom finnes det vänner nog, blott man har
penningar; för penningar får man allt, i synnerhet vänner, säger
ordspråket, och vidare behöfs intet. — En hvar arbetar för sig,
och vanskapen är bara en löjlighet, som upprunnit i några galna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
