Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Gerhard
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
folket stormade Bastiljen, drogo de fram en fånge’, som i många
år sutit innesluten i sin håla. Knappt såg han solen, knappt fick
han inandas den friska luften, förrån han dog i armarna på sina
befriare. Så är det äfven med menniskosjälens fängelsetid; då
anden länge har legat i bojor, behöfver man ej mer än öppna
fängelsets dörr och låta hoppets sol skina in i dess fulla klarhet,
forrän anden smyger ut och lik en fängslad fogel står tvekande i
burens dörr, men snart höjer han vingarna ocb klyfver med raska
vingslag rymden och flyger hem igen. Så hade Vis-Jon i en lång
följd af år burit sin hemlighet; som en fjetter kring hjertat och
lik en fånge, som dansar i små kedjor, had» han varit lustig och
glad, under det att fruktan och tvifvel beständigt tärde honom;
ändtligen kom den stund, då han fick uppfylla sin herres sista
befallning; han vandrade in till närmaste stad och afsände sin
dyrbara pappersbundt till Ludvig Lichton; men nu hade åter tviflet
marterat honom eti helt år — kanske Gerhard var död, kanske
baron Ludvig kunde bedraga sin döende farbrors väntan; och nu
på en gång lyftades hela tyngden från gubbens hjerta — han
måste dö, eller också hade han ej varit värd att lefva.
Gerhards och gamle baronens första möte var eget i sitt slag;
baronen hade föresatt sig att, så länge som möjligt, hålla den
käre brorsonen på afstånd for att först undersöka hvad andas
barn han var; men denna föresats flög i luften vid första
sammanträdet, derföre att baronen genast genomskådade hvarenda vrå i
den unge mannens själ, och att der sedan ej fanns mera att
forska efter.
På Stjernehof skulle Gerhards sätt att vara, hans öppna glada
frimodighet, hans lugna bestämdhet och hans rättframhet blifvit
ansedda för påflugenhet; det. skulle också varit så, om han ej
funnit sig likaom nedtryckt af den stela prakten i dess mörka
rum; säkert är, att Gerhard der ej kunnat vara den, han var bär
— men helt annat var förhållandet på Lindesvik, ty han fann
sig hemmastadd i de ljusa glada rummen, han kände sig lätt om
hjertat, och sjelfva baronen kundq ej finna sig stött af hans upp-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
