Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ett år derefter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
«Jo, herr major, att jag, fastän simpel gesäll, friat tQl fröken
Göthilda, gjort henne svåra, smärtsamma stunder och . . .»
«Är ni befängd, Gerhard? Hvad tänker ni på?» frågade
majoren häftigt utan att egentligen bli ond.
«Jo, jag tänker, att ni skall säga nej, herr major, och säg det
gerna, ty då kan både hon och kanske äfven jag bli lugn».
«Sitt ner, Gerhard», sade majoren kallt, «jag vill tala med er.»
Gerhard satte sig; majoren slog eld på sin pipa och böljade
röka for att under tiden fä koncepterna i ordning; ty den plötsliga
underrättelsen hade rubbat dem betydligt. Ändtligen började
majoren mera afmätt än vanligt, men dock utan hetta: «Ni har så-
ledes friat till mitt dotter?»
«Ja, herr major !»
«När?»
«Den sista dagen herrskapet var på Hjelmsunda.»
«Hör, Gerhard, ni kan vara upprigtig; tror ni er tillhöra en
medborgarklass, som kan göra anspråk på en frökens hand?»
«Nej, herr major, jag är blott urmakaregesäll», blef svaret,
«men vill med Gud bli en hederlig och bra menniska.»
»Godt; ni heter Gerhard, intet mera?»
«Nej, herr major; jo, Gustaf Gerhard.»
«Ni vet ej något om er börd?»
crNej, herr major, jag har ingen börd, utan är helt enkelt
född här i verlden», svarade Gerhard, som så ofta blifvit retad
med dessa påminnelser, att han ej kunde låta bli att göra en
anmärkning.
«Ni kände ej er far?»
«Nej, men jag mins honom som en dröm, och min mor mins jag
som ett lik, och att det ringde klockan tolf själringning för henne.»
«Godt, ni kommer således att i alla edra dagar heta Gustaf
Gerhard; ni tränger er icke in i en hederlig slägt med andra
anspråk än dem ni som en duglig och hederlig man kan ha rätt att
fordra af hvar man, ni må då heta eller vara, hvad ni kan.»
«Nej, herr major, utan andra anspråk än en simpel borgare
kan ega i den mån han är en ärlig medborgare och en god christen.»
«Godt! det är rätt, Gerhard», yttrade majoren liksom blidare,
«och ni begär mitt svar.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
